Idrotten bör ta ett bredare ansvar för ungdomars hälsa menar forskare
Hem HÄLSA Idrotten bör ta ett bredare ansvar för ungdomars hälsa menar forskare

Idrotten bör ta ett bredare ansvar för ungdomars hälsa menar forskare

Publicerat av: Redaktionen

Det kan fortfarande vara känsligt att prata om ätstörningar och psykisk ohälsa på landets idrottsgymnasier.

Även skador är ett svårt ämne.

Det visar nya studier som gjorts under ledning av forskare på Linköpings universitet. De menar att hela idrottsrörelsen nu måste få stöd i att ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående.

– Idrotten är en miljö där många ungdomar tillbringar mycket tid. Coachen blir nästan viktigare än föräldrarna. Många som börjar på idrottsgymnasier flyttar dessutom hemifrån och är i en känslig fas både idrottsligt och i livet. Därför behöver idrotten ta ansvar för mer än bara idrottsresultat, menar forskaren Carolina Lundqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

I tre studier har villkoren för idrottande ungdomar undersökts.

Den första består av djupintervjuer med åtta elitsatsande ungdomar från tre olika idrottsgymnasier, aktiva inom sporter där kroppsvikt eller kroppens utseende anses ha betydelse för idrottsprestationen: brottning, gymnastik och friidrott.

Ur svaren drar forskarna slutsatsen att ungdomarna önskar ett stärkt psykosocialt stöd för att klara de dubbla kraven från idrott och studier och för att bemästra pressen vid övergång från junior till senior. Deltagarna i studien upplevde stress och att deras sociala liv blir lidande.

Samtidigt beskrev ungdomarna förhållandevis enkla, förebyggande åtgärder. Exempelvis att de tidigt utbildas i hur de kan hantera prestationskrav, får stöd i planering och prioritering och får ökad kunskap om sådant som sömn, kost, och återhämtning. Det handlar också om att det finns en bra samordning mellan skola och idrott.

Idrotten bör ta ett bredare ansvar för ungdomars hälsa menar forskare

Idrotten måste ta ansvar för mer än bara idrottsresultat, menar forskaren Carolina Lundqvist.

Men psykisk ohälsa är fortfarande ett känsligt ämne som idrottare kan uppleva att det är tabu att prata om. Detta trots att forskning pekar på att unga utövare i sporter där kroppsvikt kan ha betydelse har ökad risk för exempelvis ätstörningar jämfört med andra ungdomar.

”Om någon har ätstörningar vet alla om det, men ingen pratar om det,” säger en av de intervjuade.

Även skador är ett ämne som man behöver bli bättre på att prata om på idrottsgymnasierna, visar intervjuerna.

Det här bekräftas också i den andra studien där drygt hundra ungdomar i årskurs 1 och 3 deltog i gruppintervjuer.

Deltagarna berättade om en kultur där skador ses som en normal del av idrottandet och därmed kan vara svårt att prata om. Oron för att bli skadad orsakar stress och minskat välbefinnande, men stress kan också bidra till skador. Det är därför viktigt att skolorna får stöd i arbetet med att lära eleverna mer om hur man kan jobba förebyggande, säger forskarna.

Att psykiskt välbefinnande bör vara ett prioriterat område för hela idrottsrörelsen visar en tredje studie, där över 200 ungdomar i åldern 10–22 år fått svara på en enkät. Deltagarna kom från föreningar inom gymnastik och basket.

Undersökningen visar att den allmänna mentala hälsan tenderade att försämras i de äldre årskullarna med upplevelser av press, sömnproblem och trötthet. Men många faktorer i livet kan påverka. Det kan handla om utmaningar som unga idrottare, precis som de som inte idrottar, möter i samhället idag. Det är därför viktigt att förstå helheten i idrottarens livssituation.

Forskarnas slutsats är att idrottsrörelsen måste ta ett större grepp om hälsa. Föreningar och idrottsgymnasier har stora möjligheter att nå ut till och utbilda idrottande ungdomar om hälsofrågor ur ett bredare perspektiv.

En lösning är mer utbildning av alla ansvariga, menar forskarna. Tränare, skolor, föreningar, beslutsfattare och andra intressenter behöver få stöd i att ta till sig och omsätta den kunskap som finns om psykisk hälsa och förstå varför den är viktig för idrottares helhetsutveckling och prestation.

– Vi behöver också komma över barriärer som gör att den forskningsbaserade kunskapen inte alltid når ut i den praktiska idrotten. Det tar tid att förändra kulturer och synsätt, säger Carolina Lundqvist.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>