Självmorden ökar i gruppen barn och unga.
Ändå genomför bara en av fem kommuner insatser på alla skolor för att förebygga självmord.
Tre av tio har en rutin för hur skolpersonal ska agera vid självmordsförsök eller självmord. Det visar en ny undersökning från organisationen Suicide Zero.
– Självmorden bland barn och unga har ökat och den trenden måste brytas. Kommunernas insatser är livsviktiga för det arbetet, inte minst via insatser i skolan, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.
Att kommuner genomför insatser i skolan, ger stöd till riskgrupper, utbildar personal och åtgärdar risker i den fysiska miljön är exempel på åtgärder som har bevisad effekt för att förebygga självmord. För att få kunskap om vilka insatser som genomförs idag har Suicide Zero skickat ut en enkät till landets kommuner med frågor som täcker områden som har vetenskapligt stöd eller som utgör en viktig förutsättning för ett effektivt suicidpreventivt arbete.
I enkäten ställde Suicide Zeros tre frågor relaterade till skolan:
1. Genomförs insatser på kommunens skolor i syfte att förebygga suicidförsök och suicid?
Undersökningen visar att många inte vet om det genomförs insatser för att förebygga suicid på skolorna i kommunen. Det, i kombination med att närmare var femte kommun svarar nej, pekar på att ett systematiskt arbete saknas på många håll. Knappt hälften av kommunerna uppger att insatser genomförs på samtliga eller vissa skolor i kommunen.
2. Har kommunen skriftliga och verksamhetsanpassade rutiner för hur medarbetare ska agera i händelse av suicid/suicidförsök?
Att det finns rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när någon försöker ta sitt liv eller har tagit sitt liv är viktigt i alla verksamheter. Undersökningen visar att det är ovanligare med rutiner inom skolan jämfört med inom äldreomsorg och socialtjänst. Var femte kommun svarar att rutiner saknas och närmare hälften vet inte svaret. Ungefär tre av tio uppger att rutiner finns i någon form.
3. Genomför kommunen utbildningar i suicidprevention riktade till medarbetare?
Att medarbetare har kunskap är en viktig komponent i arbetet för att förebygga självmord. Sammantaget genomför minst hälften av kommunerna utbildningsinsatser, antingen för alla medarbetare eller för en del av dem.
– Bakom varje siffra i statistiken finns en unik människa och ofta efterlevande som tvingas uthärda den svåraste av förluster. Om fler kommuner utvecklar sitt arbete kan liv räddas, och alla insatser är inte resurskrävande. Det finns goda exempel att inspireras av, säger Rickard Bracken.
Barn och unga och självmord
Varje år tar nära 1 500 personer i Sverige sina liv. Självmord är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland unga mellan 15 och 24 år. Antalet självmord minskar i många grupper, men bland unga (15–24 år) ökar de tvärtom med ungefär 1 procent per år. Statistik från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister visar att under en femårsperiod (2016–2020) dog 542 barn och unga under 20 år i självmord (säkra och osäkra självmord). Statistik från Nationellt Centrum för Suicidprevention (NASP) visar att det är vanligare att unga (15–24 år) genomför självmordsförsök jämfört med äldre åldersgrupper.
Exempel på tre suicidförebyggande insatser i skolan:
• Inför skolprogram som förstärker skyddsfaktorer och minskar riskfaktorer.
• Utbilda lärare och skolpersonal i suicidprevention och psykisk ohälsa.
• Ta fram en plan för förebyggande arbete och en krisplan vid självmordsförsök/självmord.
Om Suicide Zeros kommunbarometer 2022
Resultaten baseras på en enkät som skickades ut hösten 2021 till landets 290 kommuner och som besvarades av 181 kommuner. Frågorna utgick från en sammanställning av suicidpreventiva insatser som har starkt stöd i forskningen eller som utgör en viktig förutsättning för ett effektivt arbete. Det är första gången Suicide Zero genomför undersökningen.
