Det gick överlag bra för Lars Dalmyr och hans kollegor på Johannes Hedberggymnasiet att ställa om till undervisning på distans i våras.
Men det var långt från alla elever som hanterade omställningen väl.
Lars Dalmyr, lärare på Johannes Hedberggymnasiet, hoppas på fortsatt undervisning på plats.
Nu hoppas han att skolan ska fortsätta ha öppet, med social distansering.
Han har själv inga problem med förändringar. Nästan 50 år gammal valde han att skola om sig till gymnasielärare för cirka två år sedan, efter en karriär som ingenjör i läkemedelsbranschen.
Efter knappt ett års undervisning i fysik och matte var det dags för ännu ett skifte: undervisning digitalt och på distans till följd av Corona.
Lars kom successivt att ta något av en ledarroll i omställningen för att kunna hjälpa kollegor med allt från kamerainställningar till användning av programvara.
Konstiga tecken
Lars teknikvana var en framgångsfaktor, bakgrunden som ingenjör en annan. Att standardisera och formalisera arbetsuppgifter har han gjort förr, vilket hjälpte när han var med och utformade digital och ”fusksäkrad” provskrivning på distans. En uppgift med flera utmanande moment.
– Eftersom matematik till viss del handlar om att skriva ”konstiga tecken” var vi först tvungna att lära eleverna skriva dessa på datorn. I fysik brukar vi dessutom ofta rita former och figurer. Numera finns en funktion som innebär att eleverna kan ta en bild på uträkningarna med sin mobil, säger Lars.
Att se till att fusk inte förekom visade sig vara en invecklad utmaning, men Lars och hans kollegor fann en lösning även på detta problem.
– Det är viktigt att se hela eleven. Det löste vi genom att elevens mobil placerades snett bakom. På så sätt fick vi överblick. Dessutom var eleven alltid tvungen att ha ljudet påslaget under provskrivningen, berättar han.
Ojämlikheter syntes
Själva undervisningen fungerade skapligt på distans, trots en del oundvikligt teknikstrul. Men det blev uppenbart att skolan i normalfallet utgör en trygghet och social utjämnare för många elever. När distansundervisningen infördes rycktes den bort och flera skillnader i förutsättningar blottlades. Generellt sett klarade sig de svagare eleverna ännu sämre i och med omställningen.
– Det är betydligt svårare att digitalt se vem som behöver hjälp med en uppgift om eleven inte tydligt aviserar det. Man ser inte tecknen lika enkelt, säger Lars.
Lars och hans kollegor upptäckte också att det finns stora skillnader när det gäller teknik.
– Ta bara en så enkel sak som internetuppkoppling. Det är inte alla som har bra och stabilt internet hemma, vilket givetvis skapar problem. Alla har inte heller tillgång till ett eget rum, vilket skapar en stökig lärmiljö, förklarar Lars, som också menar att det finns en viss övertro på gymnasieungdomars IT-mognad och tekniska förmåga.
Blev lite chockad
Eleverna är duktiga på appar som Tiktok och Snapchat och kan söka efter information på Google, men i övrigt finns flera kunskapsluckor. Det gäller allt från att koppla upp sig till undervisningen, till att använda basala verktyg och program.
– Jag blev lite chockad. Word och kalkylark används överallt i arbetslivet men det är många elever som inte har koll på detta, eller hur man fastställer att den information man söker efter är vetenskaplig, säger Lars.
Han menar ändå att delar av distansundervisningen kan ha sina fördelar även i ett normalläge. Till exempel kan en elev med lätt förkylning följa och delta i undervisningen hemifrån via en webbkamera i klassrummet. Samtidigt betonar Lars att skolan är tänkt att ge alla elever så lika förutsättningar som möjligt. Därför hoppas han nu innerligt att undervisningen kan fortsätta bedrivas på själva skolan.
– Men vi kan inte vara säkra på detta. Därför övar och förbereder vi eleverna på att undervisningen än en gång kommer att bedrivas på distans. Men det skulle kännas jobbigt och tråkigt för mig att inte få träffa eleverna på plats. Det är inte kul att som lärare stå i en tom sal och tala in i en kamera, avslutar Lars.
