Hem OM SKOLAN Fördubbla läromedelsinköpen och gör tillgången likvärdig

Fördubbla läromedelsinköpen och gör tillgången likvärdig

Publicerat av: Redaktionen

Det saknas läromedel i dagens skola. Situationen är prekär. Alltför mycket läsning och kunskapsinhämtning går förlorad.

Elevernas möjligheter att överblicka kurser och att se helheter och sammanhang går också förlorade.

Fördubbla läromedelsinköpen och gör tillgången likvärdig

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, läromedelsförläggare.

Praktiskt taget alla elever i svensk skola har i dag tillgång till uppkopplade datorer i skolarbetet. Stora investeringar har gjorts under det senaste decenniet och den svenska skolan är nu digitaliserad. Datorn har inte sällan blivit skolans viktigaste lärverktyg.

Nu är det hög tid att också säkerställa att alla svenska skolor har riklig och likvärdig tillgång till kvalitetssäkrade och förlagsproducerade läromedel, främst i form av läroböcker.

Tillgänglig forskning visar att när det gäller undervisning och lärande så är den tryckta boken, i praktiskt taget alla avseende, att föredra framför information förmedlad via andra medier.

Det är inspirerande och intresseväckande läroböcker som skolan nu behöver i undervisningen. Det digitala kan komplettera, men inte ersätta.

De medel som kommunerna i dag ställer till skolornas förfogande för inköp av läromedel är, som bekant, på tok för låga. En fördubbling behövs för att skolorna ska kunna erhålla en rimlig och fungerande läromedelsförsörjning.

För att åstadkomma en fullgod och likvärdig tillgång till läromedel i samtliga svenska förskoleklasser och grundskolor krävs därför en statlig delfinansiering av läromedelsinköpen med förslagsvis 800 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär det belopp som kommunerna själva årligen investerar i nya läromedel. Läromedelsinköpen skulle därmed således kunna fördubblas, och stat och kommun skulle dela på kostnaderna enligt principen 50/50.

Sammanställningen nedan ska ses som ett förslag till en fullgod och fungerande läromedelsbudget som inte ökar kommunernas samlade läromedelskostnader eftersom förslaget förutsätter att staten svarar för 50 % av finansieringen. Förslaget gäller förlagsproducerade läromedel.

Förslag till en likvärdig läromedelsbudget gällande ett läsår, och tillämpbar i samtliga landets kommuner:

Förskoleklass (FK): 600 kronor per elev till basläromedel i svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen.

Lågstadiet (åk 1 – 3): 900 kronor per elev till basläromedel i svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen.

Mellanstadiet (åk 4 – 6): 1 400 kronor per elev till basläromedel i svenska, engelska, matematik, SO och NO.

Högstadiet (åk 7 – 9): 1 700 kronor per elev till basläromedel i svenska, matematik, engelska, främmande språk, SO, NO och teknik.

Förskoleklass och grundskola (FK – åk 9): 100 kronor genomsnittligt per elev till övriga läromedel.

Förslaget ovan ska ses som ett exempel på en tänkbar läromedelsbudget, men inte som ett för varje årskurs låst belopp. Behovet av flexibilitet är säkert stort och ändringar inom budgetens ram kan förstås göras.

Den sammantagna kostnaden för inköp av läromedel enligt ovan till samtliga barn och elever i svensk förskoleklass och grundskola kan beräknas till omkring 1 600 miljoner kronor. Hälften av detta beloppet skulle förslagsvis kunna täckas via öronmärkta statliga bidrag om totalt 800 miljoner kronor. Resterande hälft, det vill säga de tillkommande 800 miljoner kronorna, kan kommunerna svara för. Beloppet motsvarar den summa som Sveriges kommuner i nuläget årligen spenderar på inköp av förlagsproducerade läromedel.

Kommunernas samlade kostnader för inköp av förlagsproducerade läromedel ökar således inte enligt förslaget ovan, men inköpen av läromedel fördubblas tack vare det riktade statliga bidraget. Villkoret från statens sida bör vara att kommunen inte minskar storleken på det belopp som kommunen normalt spenderar på förlagsproducerade läromedel. Förmodligen vore det enklast att kräva att kommunen, oavsett storleken på tidigare inköp, förband sig att investera i genomsnitt 650 kronor per elev i sådana läromedel. Beloppet motsvarar ett ungefärligt genomsnitt av kommunernas nuvarande läromedelsinköp.

Håll koll på priserna utan att göra avkall på kvaliteten. När skolorna upphandlar stora mängder läromedel kan man kräva rabatter utöver förlagens och distributörens gällande försäljningsvillkor. Rabatterna bör kunna ligga i intervallet 15 – 40 % på åsatta f-priser, allt beroende på beställningens storlek.

Bäst vore om det statliga läromedelsbidraget kunde permanentas och vara årligen återkommande. Det skulle möjliggöra för eleverna att kunna få behålla centrala läroböcker som gåva från skolan och skolans läromedelsbestånd skulle genomgående kunna innehålla moderna och aktuella läroböcker.

Ovanstående förslag visar att staten för ett överkomligt belopp, motsvarande mindre än 1 % av den så kallade skolpengen, skulle kunna göra tillgången till läromedel likvärdig för alla Sveriges elever i förskoleklass och grundskola, vilket i sin tur skulle bidra till ökad läsning bland eleverna och betydande kvalitetshöjningar i skolans verksamhet.

Möjligheten för svensk skola att bli den bästa i världen skulle åter ligga inom räckhåll.

Av: Rolf Ekelund

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>