Solen i ögonen, störande lek ute på skolgården och en svettig rygg ger inte de bästa förutsättningarna för att få kläm på multiplikationstabell och alfabet.
Det finns få platser i samhället där solskyddet gör så mycket nytta som i skolan.
Inte bara mot bländning utan även för koncentration, ljudmiljö, temperatur, UV-skydd och intryckssanering. Och dessutom mer energieffektivt. Låt oss förklara!
Barn spenderar cirka tusen timmar i skolan under ett läsår – ofta tillsammans med många andra barn i relativt små lokaler. Samtidigt som kontorsarbetande vuxna helst vill ha egna kontorsrum så vistas upp till 25–30 barn i små klassrum i skolan där de även förväntas lära sig saker.
Bländning kan ge huvudvärk
Solskydden har en uppenbar roll att stänga ute skarpt solljus så att elever slipper bländas i klassrummet. Bländning kan ge huvudvärk och kan vara särskilt påfrestande för barn med särskilda behov. Inte minst under vintertid när ljuset även reflekteras i snön och det inte finns blad på träden som filtrerar ljuset.
Styra dagsljuset
Solskydd kan även hjälpa till att styra dagsljuset. Både barn och vuxna behöver tillgång till dagsljus för att inte rubba den biologiska dygnsrytmen. Alla har en ”cirkadisk” dygnsrytm som styrs av dagsljuset. Det lite blåare ljuset på morgonen gör oss piggare och det lite varmare dagsljuset på kvällen gör oss lugnare och tröttare. Om man inte får tillgång till dagsljuset riskerar vår biologiska dygnsrytm att rubbas och då visar studier att vi sover sämre.
Därför behöver solskydd på en skola kunna filtrera in så mycket dagsljus som möjligt. Det finns otroligt effektiva vävar som reflekterar bort värme och ändå släpper in dagsljus. Utvändiga fasadpersienner är väldigt bra på att släppa in dagsljus och ändå få bort både bländning och värmestrålning.
Inlärningen blir sämre vid hög temperatur
Även om skolbarn har sommarlov under de varmaste månaderna kan värmestrålningen vara ännu högre under vår och höst eftersom solen då står lägre och därför når in i klassrummet under en längre tid.
I vanliga fall rekommenderar man ca 20–24 graders rumstemperatur för stillasittande arbete men när det kommer till skolbarn så bör den temperaturen vara i det övre spannet. 22 grader, menar Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, är en bra temperatur i klassrummet.
När det blir så pass varmt att kroppen precis ska börja svettas uppstår ett behov av att minska aktivitet. Då avtar även koncentrationen och arbetstakten. Barnen tappar fokus vilket i sin tur såklart har en dålig effekt på inlärningen.
Av den anledning behöver de flesta skolor solskydd för att hjälpa till att styra temperaturen – helst utvändiga och flexibla solskydd som stoppar värmestrålningen innan den når fönstret
Kallras kan också påverka inlärningen
När temperaturen blir för låg, om t.ex. klassrummet har stora fönster som kan ge kallras eftersom fönsterglaset kyler ner inomhustemperaturen, så påverkar det ergonomin. I förskolor där barnen ofta sitter och leker på golvet kan kallras ha en större effekt på barnen och små barn är mer känsliga för kyla än äldre barn eftersom deras kroppar är mindre.
Solskydd och gardiner kan intryckssanera ett rum
När allt fler barn ska vistas i samma rum och vi även ser en ökning av barn med särskilda behov i klassrummen blir det också allt viktigare med intryckssanering. Intryckssanering handlar om att ta bort onödiga intryck såsom ljud, visuellt röriga intryck och liknande för att hjälpa barnen fokusera mer på inlärningen och det som de ska ägna sig åt.
Solskydden kan hjälpa till att skärma av utsikten till en stökig rastgård om andra barn har rast under lektionen. Gardiner kan även användas för att skapa olika rum inom klassrummet och för att ljudsanera en bullrig miljö. Men också som en mjuk hängande skärmvägg framför stökiga skåp. Dessutom kan mörkläggande gardiner fördunkla rummet när det behövs.
Uppmuntra utelek
Dagsljuset är som sagt viktigt men ibland står vädret i vägen för uteleken. Små barn har mycket solkänslig hud och kan inte bilda ett lika bra pigmentskydd som vuxna. Om barn utsätts för mycket sol i unga år kan det leda till hudförändringar i vuxen ålder. Därför behövs skol- och förskolegårdar med både skugga och sol.
Strålskyddsmyndigheten och Boverket rekommenderar både pergolas och annan solavskärmning som komplement till skuggan från lövverk och grönska på gården för att skapa skuggiga och behagliga utomhusmiljöer. Det gör också att vissa stillasittande aktiviteter kan flyttas utomhus.
Styra eller inte styra
Det är viktigt att aktiviteterna i klassrummet styr behovet av solavskärmning. Lärare och elever behöver själv kunna välja om de vill ha mer eller mindre ljusinsläpp för olika aktiviteter. Samtidigt behöver man en automatiserad lösning som gör att utvändiga solskydd fälls in om det börjar blåsa storm eller snöa väldigt mycket.
Många av de skolor vi jobbar med väljer en kombination av automatisk och manuell styrning för optimal flexibilitet.
Energioptimering en bonus?
Utöver alla de fördelar som solskydden har för barn och lärare så har de även en energioptimerande effekt. Framförallt kan utvändiga solskydd ta bort upp till 80% av värmestrålningen vilket minskar användningen av dyra kylanläggningar. Och under vinterhalvåret kan invändiga solskydd spara massor i uppvärmningskostnader genom att solskydden är nedfällda under de timmar skolan inte är i bruk. På så vis undviker man kallras.
