NY RAPPORT OM FRAMTIDENS SKOLA
2011 betraktade de flesta lärare digitala verktyg som ett substitut till analoga metoder, nu använder istället nästan fyra av tio lärare digitala verktyg för att bygga på och förbättra utbildningen, en ökning från två av tio för fem år sedan.
En ny rapport visar på en skola i förändring.
Under 2016 har Kairos Future tillsammans med Caperio studerat skolans intressenter inom det projekt som kallas Skola 2031, en uppföljning av projektet Skola 2021 från 2006 samt IT- och digital kompetens från 2011. Sex kommuner deltog i studien som visar på en attitydskillnad till de digitala verktygen och skolans roll i samhället samt stort intresse för nya metoder, vilket lett till nya sätt att lära ut i klassrummet.
Attitydskillnad till digitaliseringen
Johan Lindström, Utbildningsansvarig på Caperio.
2011 var det vanligaste sättet att använda digital teknik som en sorts fri leksak, idag betraktar lärarna de digitala verktygen snarare som ett hjälpmedel för effektivitet.
Fyra av tio lärare använder digitala verktyg för att bygga på och förbättra utbildningen, och över hälften av lärarna säger att deras elever har en egen dator eller läsplatta.
– Det är glädjande att se att fler och fler lärare använder digitala verktyg för att förbättra utbildningen för eleverna.
Vi ser dock ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling på alla nivåer i organisationen, särskilt nu när digital kompetens skrivs in tydligare i flertalet ämnen i läroplaner och kursplaner, säger Johan Lindström, Utbildningsansvarig på Caperio.
Skolan och näringslivet allt närmre
Studien visar också på att skolan och näringslivet närmar sig varandra och är ense om att den viktigaste uppgiften skolan har är att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter, som att skriva, läsa och räkna. Men endast fyra av tio lärare är nöjda med skolans prestationer vad gäller att förse eleverna med dessa grundläggande färdigheter.
Hjärnforskning banar väg för nytt lärande
Sju av tio lärare anger att de tycker att det är kul att hålla sig uppdaterad inom neurovetenskap och fem av tio försöker dessutom att tillämpa denna kunskap i klassrummet. Men det är endast en av fem som anger att de arbetar på en skola som på ett systematiskt sätt tillämpar nya rön i undervisningen, och ungefär samma antal anger att de fått gå en dedikerad utbildning kopplad till neurovetenskap.
Om studien
Studien bygger på en enkätundersökning mot fem av skolans intressentgrupper – lärare, elever, föräldrar, skolledare samt HR-personal. Syftet var att försöka besvara vad dessa grupper tror och tänker om skolan och skolans framtid – varför vi egentligen har en skola, vilka krafter som formar den, och vad som bör göras för att Sverige ska få världens bästa skola. Läs en sammanfattning av rapporten på: www.caperio.se/skolpartner/skola-2031
