Under ett år ska ca 1 300 elever, lärare och skolbibliotekspersonal från 17 grund- och gymnasieskolor i Stockholm använda strömmande e-böcker från ElibU i undervisningen. Tillsammans ska de ta reda på hur e-böcker fungerar i klassrum och skolbibliotek.

Sandra Hilberth med några av sina e-boksläsade elever i klass 2B på Solhemsskolan i Spånga.

– Vad händer med böcker när det blir digitala? Vad händer i klassrummet? Vi vill få erfarenhet hur man rent praktiskt använder strömmande böcker i skolan. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna för att kunna gå vidare i diskussionen, säger Emma Rolander, bibliotekarie på Medioteket och en av de ansvariga bakom projektet.

Många titlar saknas

Anja Sahlstedt, bibliotekarie på  Solhemsskolan hittade information om pilotprojektet och undrade om inte Sandra Hilbert, klasslärare i 2 B ville vara med. Idag ångrar de att de inte anmälde fler klasser.

Det finns drygt 6 000 titlar i ElibU att välja mellan och det är skön- och facklitteratur för både barn och vuxna. Men det finns många populära titlar som saknas, vilket är en besvikelse för eleverna, säger Sandra och räknar upp några:

– Jeff Kinneys bokserie Dagbok för alla mina fans saknas liksom Anne Fines En mördarkatts dagbok och Ole Lund Kierkegaards böcker. Däremot finns alla böcker om Lassemajas detektivbyrå. Tidigare var det kö på dessa böcker i skolbiblioteket men nu kan alla elever i klassen läsa samma bok om de vill. Lassemajaböckerna finns även översatta till engelska och jag kommer kanske att använda någon av dem i engelskan, funderar Sandra.

Att väcka läslusten

Sandra har alltid haft fokus på att väcka elevernas läslust och provar hela tiden olika metoder för att fånga upp alla elever. Till exempel har hennes klass läs- och skrivtränats med metoderna Att skriva sig till läsning, ALS , Läsning på talets grund, LTG (Länk till annan webbplats, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439)  och läsförståelsestrategin reciprocal teaching, RT.

När eleverna läser har de alltid sina loggböcker uppslagna. Där för de in ord, begrepp och annat de inte förstått i texten. Då Sandra märker att eleverna vid den gemensamma läsningen skriver mycket i loggboken – då texten blir för svår att förstå – brukar hon samla klassen till läshörnan där hon laddar upp boken på smartboarden för gemensam högläsning.

Mummelläsning tre dagar i veckan

Tre dagar i veckan inleds skoldagen med mummelläsning i ca 30 minuter. Då läser eleverna halvhögt ur en fritt vald bok medan Sandra går runt och lyssnar. Ett syfte med mummelläsningen är att eleverna ska läsa med inlevelse som visar på läsförståelse.

De flesta eleverna läser ur en lånebok från skolbiblioteket vilket är enklast. Boken finns på bänken och det går snabbt att komma igång. Men om eleven saknar lånebok eller vill välja en titel ur ElibU tar det genast mer tid. Hämta läsplattan, logga in och sedan välja en bok stjäl viktiga minuter från lässtunden.

– Ibland tar det halva lästiden om inte jag hjälper till. Svårast är precis som i vanliga biblioteket att det finns så mycket att välja emellan. Och att sedan sökfunktionen är knepig gör inte saken bättre, säger Sandra.

Hon konstaterar dock att det tekniska lär sig eleverna ändå ganska snabbt, även om det kan vara svårt att skriva in den egna e-postadressen.

Utbyter erfarenheter löpande

Lärare och skolbibliotekarier som deltar i projektet träffas med jämna mellanrum för att utbyta erfarenheter med varandra.
– Varför saknas vissa titlar? Varför måste det vara så svårt att söka? Hur löser man lånen då alla elever inte har tillgång till egen dator eller läsplatta. Hur kan vi hjälpa dyslektikerna? är frågor som vi diskuterade senast, berättar Emma.

När pilotprojektet är genomfört ska skolornas erfarenheter och tankar sammanfattas i en rapport som ska leda till fortsatt diskussion om e-böckernas roll i skolan och vad/hur de kan utveckla/bidra till.

Trots alla kritiska frågor så överväger ändå fördelarna menar Sandra. Bara det att eleverna kan logga in hemifrån och ha fri tillgång till e-biblioteket.

Skolbibliotek mer än böcker

Oavsett klassens deltagande i e-boksprojektet fortsätter det vanliga boklånandet i skolbiblioteket. Varannan vecka går halva klassen med glädje till Anja på skolbiblioteket. Eleverna älskar att gå dit, berättar Sandra: Det är veckans höjdpunkt.

– E-boken ser jag som ett komplement, inte en konkurrent till pappersboken. Tjänsten som ElibU erbjuder kan inte ersätta skolbiblioteken eller skolbibliotekarierna. Vi sitter ju inne med mer kunskap än bara den om hur man söker efter böcker. Sedan tycker jag det bästa i mitt jobb är att man får en relation till alla elever. De blir sedda och jag lär mig vad de gillar och de har någon att prata böcker och läsning med, säger Anja.

– Det står i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, men än så länge är det ganska vagt formulerat vad som är godtagbart som skolbibliotek. Jag hoppas att riktlinjerna för vad som räknas som ett fullgott skolbibliotek ska bli tydligare så att alla elever har samma utgångsläge och möjligheter, säger Anja.

”Cirkulationsbiblioteket är en lyx”

Ett annat sätt att få tillgång till låneböcker i klassuppsättning är att använda sig av Cirkulationsbiblioteket (Länk till annan webbplats, http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Cirkulationsbiblioteket/) tipsar Sandra som hon och hennes kollegor är flitiga användare av.

– Det är en lyx att ha tillgång till Cirkulationsbiblioteket och alla titlar som finns där.