Elevassistenter i skolan har en otydlig roll

Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan, som hjälp för elever i behov av särskilt stöd.

Elevassistenter i skolan har en otydlig roll 1

Men det finns inga nationella bestämmelser om elevassistenters funktion i skolan eller krav på kompetens. I en översiktsstudie från Linköpings universitet drar forskare slutsatsen att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.

I den svenska skolan arbetar ungefär 20 000 elevassistenter med uppgift att stötta elever i behov av särskilt stöd, och antalet ökar.

Trots att elevassistenter utgör en relativt stor del av de anställda i skolan, och i Skolverket allmänna råd listas som ett särskilt stöd, är det inte fastställt av Skolverket hur eller vad elevassistenter ska arbeta med.

– Skollagen fastställer att undervisning ska ske på vetenskaplig grund. Därför frågade vi oss vilket stöd denna specialpedagogiska åtgärd har i forskning. En slutsats vi drar är att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som de huvudsakliga undervisarna för dessa elever, säger Henrik Lindqvist, postdoktor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, samt studiens försteförfattare.

Tillsammans med Rickard Östergren och Lotta Holme vid Linköpings universitet har han gjort en översikt över den forskning som finns om elevassistenter i skolan. Syftet med studien var att undersöka elevassistentens fria roll i klassrummet, och att se om det fanns stöd i vetenskapen för den insats som elevassistenter erbjuder. Deras studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige

Kriterierna för de studier som forskarna granskade var att de skulle vara empiriska studier, publicerade 2009–2017, fokusera på barn mellan sex och 12 år i behov av särskilt stöd, samt vara inriktade på elevassistenter med en friare roll i klassrummet. Utifrån dessa kriterier kvarstod 16 artiklar som alla hade publicerats utomlands.

Icke utbildade med stort ansvar

Resultatet av de 16 granskade artiklarna visade att det finns risker med att använda en icke utbildad yrkesgrupp för elever i behov av särskilt stöd.

En riskfaktor är att elevassistenter i stor utsträckning blir den huvudsakliga undervisaren för elever i behov av särskilt stöd. Detta innebär att elevassistenten fattar pedagogiska beslut och anpassar uppgifter, något de inte är utbildade för. Eleven kan också hamna i en beroendeställning till assistenten vid skoluppgifter, genom att alltid behöva ha assistenten närvarande för att kunna genomföra dem. Den samlade forskningen ger bilden av att det är läraren som bör ha både kompetens och ansvar för elevernas lärarande, inte elevassistenten.

En annan riskfaktor handlar om den roll som ”expert” som elevassistenten kan få vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Som expert förväntas elevassistenten arbeta för inkludering av barn i behov av särskilt stöd och fatta pedagogiska beslut. Förutom att elevassistenten saknar utbildning för dessa arbetsuppgifter visar forskningen att elevassistenten genom sin närvaro gör att läraren inte anpassar och tillgängliggör undervisningen för alla.

Ytterligare en konsekvens av elevassistenternas arbete kan vara att de sociala relationerna mellan elever i behov av särskilt stöd, deras klasskamrater och lärare minskar.

Men, den granskande forskningen identifierar också vissa framgångsfaktorer, exempelvis kan elevassistenten mildra relationen mellan vissa elever och lärare som har svårt att hantera elever i behov av särskilt stöd. Elevassistenten kan också fungera positivt genom att ordningen i klassrummet blir bättre. Dock verkar detta mer gynna lärarens arbetsmiljö än den elev som är i behov av särskilt stöd.

Eftersom studien bygger på internationell forskning ska man, enligt Henrik Lindqvist, vara försiktig med att överföra resultaten till svenska förhållanden.

– Just därför att det saknas svensk forskning att titta på gör ju att man kan konstatera att den verkligen behövs. Elevassistenter är ganska en stor yrkesgrupp och det är angeläget för oss att veta hur deras roll fungerar. Möjliga fortsatta områden att titta på ur en svensk kontext är att genomföra effektstudier för att undersöka hur elevassistenter påverkar elevers lärande, samt hur elevassistenter själva uppfattar sitt arbete och, hur elever uppfattar dem, säger Henrik Lindqvist.