Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan.
Utredningen ska omfatta samtliga skolformer utom förskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Utredaren ska föreslå hur staten kan ta över ansvaret för de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän samt ge förslag på hur en myndighetsorganisation för den statliga skolan kan se ut.
I uppdraget ingår bland annat att föreslå en finansieringsmodell och att ge förslag på hur staten skulle kunna ta över arbetsgivarskapet för lärare, skolledare och övriga yrkesgrupper i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.
En annan central del i huvudmannens ansvar är ledning och daglig drift, och utredaren ska ta ställning till hur de delarna skulle kunna hanteras av en statlig huvudman. Med ledning och daglig drift avses de beslut som skolledning och huvudman behöver fatta på en vardaglig basis för att hantera verksamheten och de behov som uppstår.
Om dagens kommunala skolor skulle ingå i ett statligt huvudmannaskap kommer det att påverka friskolorna. I uppdraget ingår därför även att analysera och föreslå hur fristående skolor kan inrymmas i ett system med statligt huvudmannaskap för skolan.
Utredaren ska inte lämna författningsförslag, vilket innebär att det kommer att krävas ytterligare utredningar för att hantera de komplexa frågorna om bland annat anställning och finansiering innan ett eventuellt förstatligande av skolan kan bli aktuellt.
Till särskild utredare utses Thomas Persson som i dag är generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.
Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och ska redovisas senast den 31 maj 2022.
