Förväntansfulla barn och ungdomar ser nu fram emot den första skoldagen.
För många blir det ett kärt återseende av klasskamrater, andra kompisar och lärare.
Drygt var tionde elev i grundskolan inleder denna hösttermin sin obligatoriska skolgång i årkurs 1.
Skolväskan är inköpt och i den ligger förmodligen ett nytt fint fodral med pennor och radergummi.
Vad är det då som man ska lära sig under de nio åren i grundskolan?
Jo, det viktigast av allt är förstås att barnen lär sig läsa, skriva och räkna, det vill säga de basfärdigheter som vi behöver behärska för att fungera väl i samhället.
Lite förenklat kan man säga att eleven efter nio skolår bör kunna läsa en enkel populärvetenskaplig artikel med god förståelse. Önskvärt är också att eleven har läst åtminstone fem ungdomsböcker och förhoppningsvis även någon eller några enklare skönlitterära böcker, kanske en klassiker. Barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi bör ha tillgång till motsvarande texter i ljudboksformat. Viktigast av allt är läsförståelsen, det vill säga att eleven förstår innebörden i de texter som hon eller han läser och kan samtala med kamrater och vuxna om innehållet.
Förmågan att skriva en lite längre sammanhängande text är också en viktig basfärdighet som eleven bör behärskar efter de nio åren i grundskolan. Texten kan skrivas för hand eller på dator och bör omfatta åtminstone tvåhundra ord, men gärna fler. Texten ska ha en tydlig struktur och bestå av en inledning, en eller flera avhandlingar och en avslutning. Språket ska vara någotsånär korrekt, med en fungerande interpunktion och endast ett begränsat antal skriv- eller stavfel. Eleven bör också kunna hålla ett kortare muntligt anförande inför publik och även då praktisera en fungerande disposition.
Med de fyra räknesätten och procenträkning kommer man långt och klarar de flesta av livets matematikuppgifter. Dessa färdigheter kan därför betraktas som nödvändiga att behärska för alla och envar, och ingen elev bör lämna grundskolan utan att kunna tillämpa dem. Dessutom är det önskvärt att eleven behärska elementär geometri och kan beräkna ytan av en fyrkant, till exempel en bostad.
Vad gäller de samhällsorienterande ämnena (samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi) bör elever som lämnar grundskolan ha god kännedom om hur vårt demokratiska statsskick fungerar och vilka krav det ställer på individen samt vilka rättigheter som finns. Eleven förväntas också ha grundläggande kunskaper i historia, religion och geografi.
Det innebär att eleven kan betrakta nutiden ur ett historiskt perspektiv och har elementär kunskap om några viktiga historiska händelser och företeelser. Eleven bör också ha kunskap om huvuddragen i de så kallade världsreligionerna och känna till likheter och olikheter dem emellan. De fem världsdelarna och de stora haven bör vara bekanta för eleverna och de bör ha kännedom om statsskick och levnadsförhållanden i något land eller några länder i varje världsdel.
De naturorienterande ämnena (biologi, fysik, kemi) och ämnet teknik syftar till att främja elevernas kunskap om, och förståelse för, människan och hennes omgivning. Eleverna bör känna till hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar. Efter avslutad grundskola bör eleverna också ha goda kunskaper om vår livsmiljö och de hot och möjligheter som den rymmer.
Eleverna bör också ha förståelse för hur ekosystem är uppbyggda och fungerar. Baskunskaper i kemi behövs för att förstå hur naturen är sammansatt. Eleverna bör känna till de vanligaste grundämnena och deras egenskaper. Basala fysikaliska lagar och deras tillämpningar är också sådana grundläggande kunskaper som eleverna bör ha kännedom om, liksom enklare tekniska konstruktioner.
Alla elever bör skapligt kunna använda det engelska språket i tal och skrift. Eventuellt hinner några med att också påbörja inlärningen av ytterligare ett främmande språk.
I skolans övningsämnen, idrott, bild och musik är kunskapskraven inte lika uttalade men dessa ämnen är för den skull inte av mindre vikt. Tvärtom kan kunskaper och färdigheter inom dessa områden på många sätt berika elevernas liv och framtid. Det är givetvis viktigt att barnens kreativitet tas till vara och utvecklas. För att inte tala om betydelsen av att hålla sin kropp i trim och att utveckla god kondition.
Praktiskt taget allt skolarbete syftar till att eleven ska lära sig att lära. Det innebär att han eller hon ska besitta förmågan att söka information och att kritiskt granska de källor och det material som används. Eleven ska också ha uppövat förmåga till problemlösning, exempelvis i sammanhang där kunskaper och färdigheter i matematik och naturorienterande ämnen praktiseras.
Slutligen det viktigaste av allt: värdegrunden.
Den avgjort viktigaste kunskapen som alla elever ska behärska när de lämnar grundskolan är den som handlar om demokrati och alla människors lika värde. Lyckas skolan med denna fostrande uppgift så ges kommande generationer goda möjligheter att bygga vidare på ett demokratiskt och av humanism präglat samhälle.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare
Läs mer här.
