Branschorganisationen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, har genomfört en snabbenkät, Edtechtempen: Minskad tillgång till läromedel och digitala hjälpmedel i svenska klassrum, bland sina medlemmar för att få en indikation och temperaturmätning på hur det ekonomiska läget i Sverige påverkat branschen under första delen av året.
Edtechtempen visar att årets fem första månader i stor utsträckning präglas av lågkonjunkturen som ger direkta effekter på de inköp som framförallt görs av undervisningsnära tjänster och produkter som läromedel och digitala hjälpmedel.
Detta från redan låga nivåer jämfört med våra nordiska grannländer.
– Vi riskerar att, istället för kvalitativa läromedel, få fler stenciler och reklamfinansierade gratistjänster i våra klassrum, kommenterar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry, rapporten.
Temperaturmätningen visar en kraftig nedgång i inköp jämfört med det förväntade och det här gäller framför allt läromedel och undervisningsnära tjänster som till exempel digitala hjälpmedel. Företagen uppger att den ekonomiska situationen i kombination med den polariserade debatten om digitaliseringen i skolan är den största orsaken till att kunderna nedprioriterar läromedels- och hjälpmedelsinköp. Kommunerna är under hård ekonomisk press.
Vi riskerar att, istället för kvalitativa läromedel, få fler stenciler och reklamfinansierade gratistjänster i våra klassrum, kommenterar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry, rapporten.
– Det är bekymmersamt, eftersom vi sedan länge har en läromedelsskuld i Sverige, konstaterar Jannie. Om inte kurvan för läromedelsinköp vänder kraftigt uppåt riskerar delar av det villkorade statsbidraget på dryga 600 miljoner för läromedel under 2023 att frysa inne, eftersom ett villkor för att söka medel är att skolorna ska kunna visa att de under året investerar lika mycket som de gjort de senaste tre åren.
Hon betonar att det är extra allvarligt att de företag som specialiserar sig på digitala hjälpmedel för elever i behov av stöd också rapporterar en minskning i inköpen.
– Den stora nedgången i inköp på undervisningssidan drabbar särskilt de små och relativt nystartade företagen. Innovation som utvecklats under flera år för att möta problem som läs- och skrivförmåga, flerspråkighet i klassrum och stimulerande matematikövningar riskerar att slås ut och inte nå svenska klassrum.
Edtechföretagen i Sverige är generellt unga och små där 60 % har färre än tio anställda. För flera företag finns behov att ta in kapital och mätningen visar att flertalet av dem upplever att det är svårare att få kapital idag jämfört med förra året.
– Utvecklingen är oroväckande och på sikt kan investeringar i att utveckla högkvalitativa och datadrivna tjänster för undervisning hämmas och möjligheten att tillvarata den nya teknikens möjligheter, som t.ex. AI, minskar, säger Jannie. Men redan på kort sikt är det tydligt att eleverna och lärarna hamnar i kläm. Som branschorganisation efterlyser vi nu ett ökat fokus på skolornas trängda ekonomiska läge och önskar att debatten växlar spår från odefinierad skärmtid till hur vi löser skolans utmaningar, med eller utan teknik.
