Läxhjälpen har bevisad effekt på de höjda skolresultaten

Den ideella stiftelsen Läxhjälpen riktar sig till skolor i landet som når lägst resultat avseende gymnasiebehörighet.

Läxhjälpen har bevisad effekt på de höjda skolresultaten 1Idag presenterar de sina resultat från föregående läsår. Resultaten för elever som riskerar att inte klara grundskolan är signifikanta.

Idag publicerade Skolverket statistik från grundskolan avseende andelen elever som nådde gymnasiebehörighet läsåret 2019/2020. Andelen elever som nådde gymnasiebehörighet nationellt ökade med 1,3 procentenheter sedan förra året och den nationella gymnasiebehörigheten låg därmed på 85,6 %*.

Detta innebär att drygt 16 500 niondeklassare gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. År 2015 var den siffran 14 000. Trots en ökad gymnasiebehörighet i Sverige under föregående läsår så går fler elever ut årskurs 9 idag utan att ha klarat grundskolan jämfört med för fem år sedan.

Stiftelsen Läxhjälpen verkar från Malmö i söder till Umeå i norr och stöttar elever som ligger i riskzonen att inte klara grundskolan. Läxhjälpen samverkar med skolor där så få som 3 av 10 elever når gymnasiebehörighet.

Andelen niondeklassare som legat i riskzonen att inte klara grundskolan och som genom Läxhjälpen nådde gymnasiebehörighet uppgick läsåret 2019/2020 till 67 %. I snitt ökade elever som följde Läxhjälpsprogrammet sitt meritvärde med 40 poäng. I fler än 20 av Läxhjälpens samarbetsskolor presterar elever som följde Läxhjälpsprogrammet bättre än övriga elever på samma skolor. Läxhjälpens effekt på elever som riskerar att inte klara grundskolan är därmed signifikanta.

“Det är oerhört glädjande att vi kan se en svag positiv utveckling i de nationella skolresultaten. Samtidigt stod drygt 16 500 niondeklassare på skolavslutningen utan behörighet till gymnasiet förra läsåret. Det är fler elever än vad som skulle få plats i Globen. Den ojämlika skolan är ett faktum och vi måste som samhälle rikta alla resurser vi kan till att skapa förändring för alla unga i Sverige, oavsett var man växer upp eller vilka förutsättningar ens föräldrar har”, säger Henrik Szabo, generalsekreterare Stiftelsen Läxhjälpen