Skolor i Sverige får ofta kritik eftersom de inte optimalt stimulerar de elever som lätt uppnår målen.
Kunskapen om särskilt begåvade elever behöver fördjupas och därför har regeringen nyligen gett ett uppdrag till Skolverket att kartlägga behov och utveckla initiativ för utbildning av särskilt begåvade elever.
I dagarna har en ny forskarskola med Karlstads universitet vid rodret erhållit ett stort anslag från Vetenskapsrådet där nio doktorander kommer att studera och bygga kapacitet för dessa aktuella behov i det svenska utbildningssystemet.
Forskarskolan, som kommer att starta hösten 2021, är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Stockholms universitet och har finansierats med nära 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Den kommer att pågå under fem år och bygger vidare på ett nordiskt forskningssamarbete samt inkluderar en vidare krets av ledande internationell expertis. Nio nya doktorander kommer att få handledning, utbildning och fördjupning i ämnet med tre nya kurser på forskarnivå – begåvning- och lärandeteorier, inkluderande undervisning och differentiering för särskilt begåvade elever i förskola och skola samt psykisk hälsa för elever med särskild begåvning.
– Pedagogiskt arbete handlar om att tillgodose alla behov i klassrummet till alla individer, säger Valerie Margrain, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och projektledare. Begåvning handlar inte bara om att vara duktig på det teoretiska i skolan, det kan handla om att vara duktig på sport, att vara kreativ, att vara musikalisk, att vara verbal och så vidare. I Sverige värnar vi om barns rättigheter och delar samtidigt ut Nobelpriset varje år – ett exempel på att särskild begåvning inte är helt nytt. Men vi behöver studera det här mer ingående och ge våra framtida lärare verktyg för att kunna bemöta de här eleverna.
Utebliven stimulans kan leda till utanförskap och psykisk ohälsa
Barn och lärare i klassrum. Foto: Maria Obed.
Forskarskolan ger doktoranderna en gemensam plattform och tillgång till en ny samarbetsmiljö – detta är förutsättningen för att utveckla högkvalitativ forskning av relevans för lärarutbildning och skola. Även anknytningen till och deltagande i internationella och nationella forskningskonferenser och nätverk ger möjlighet att utveckla ett fält som hittills i Sverige har varit präglat av ganska isolerade utvecklingsinsatser.
Tidigare forskning och rapporter har dessutom visat att särskilt begåvade elever inte alltid utvecklas optimalt och inte alltid mår bra i förskola och skola. Det förekommer att de inte ges den ledning och stimulans de behöver, att de känner sig missförstådda eller att de inte alls identifieras och uppskattas för sina förmågor. En del av dem väljer att stanna hemma eller att underprestera för att inte sticka ut.
– Det är mycket glädjande med en satsning på ett så viktigt område, säger Gisela Priebe, professor i psykologi vid Karlstads universitet som kommer att delta i styrgruppen och vara mest aktiv i den delen som rör särskild begåvade elevers psykiska hälsa. Nu får vi möjlighet att bidra till ökad kunskap om såväl pedagogik som psykiska hälsa för särskilt begåvade elever.
– Det här är ett område som studeras i alla nordiska länderna, säger Valerie Margrain. Det är Sverige som har fått anslaget men vi kommer att samarbeta med andra forskare i Norden, samt internationellt. På sikt kommer vi att ha bra evidensrelaterade resultat som vi kan använda oss av i framtiden.
Forskarskolan Pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever i inkluderande utbildningssystem: Forskarskola om pedagogik och särskild begåvning för lärarutbildare kommer att bedrivas inom ramen för pedagogiska studier och lärarutbildning. Projektet leds av Karlstads universitet i samarbete med Mälardalens högskola och Stockholms universitet samt nordiska lärosäten och lärosäten internationellt. Forskarskolan har erhållit ett forskningsanslag om 39 500 000 från Vetenskapsrådet.
