Sedan 2018 finns ett övergripande nationellt folkhälsomål med åtta tillhörande målområden antagna av regeringen.
Målområdena är viktiga för hälsotillståndet i befolkningen och Region Skåne har undersökt hur dessa har utvecklats över tid i Skåne.
Folkhälsan betraktas som god om den ligger på en hög nivå och är jämlikt fördelad mellan olika grupper. Resultaten visar både positiva och negativa utvecklingstrender men tydligt är att det finns hälsoskillnader mellan grupper i samhället.
– Ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper är genomgående i de flesta av de hälsovariabler vi tittar på. Svaga socioekonomiska grupper har överlag sämre hälsa än genomsnittet och i många fall har skillnaderna ökat över tid. Ett undantag är det psykiska välbefinnandet som faktiskt är sämre bland grupper med lång utbildning, säger Anna Råman analyschef på Region Skåne.
Medellivslängd
Medellivslängden är den kanske mest välkända indikatorn för hälsan i en befolkning. Ett positivt exempel från rapporten är att medellivslängden ökat under en längre tid för både kvinnor och män. Kvinnor har både historiskt och idag en högre medellivslängd än män, men skillnaderna mellan könen har minskat då männen knappar in på kvinnorna. Samtidigt ökar i stället skillnaderna mellan utbildningsgrupper. Detta beror främst på att gruppen med högre utbildning ökar sin medellivslängd i en snabbare takt än de med kortare utbildning.
Unga som varken arbetar eller studerar
För både kvinnor och män mellan 16 och 24 år ses sjunkande andelar som varken är i arbete eller studerar. Då andelen minskat i högre takt bland kvinnor än bland män har en viss könsskillnad uppstått. Vidare ses tydliga skillnader mellan in- och utrikes födda med högre andelar bland utrikes födda. Samtidigt har utvecklingen i båda dessa grupper gått i positiv riktning och sjunkit i högre takt för utrikes födda, vilket minskat skillnaden mellan grupperna.
Övervikt och obesitas
Övervikt och obesitas är påtagligt utbrett i befolkningen. Hälften av alla skåningar har övervikt eller obesitas. Tydliga kön- och utbildningsskillnader syns. För män med kortast utbildning ligger andelen på 72 procent medan kvinnor med längst utbildning har lägst andelar. Över tid har en ökning dock skett i alla utbildningsgrupper. Kvinnor med högst utbildning är en av de grupperna som haft störst ökning.
Psykisk hälsa
Sedan år 2004 har nedsatt psykiskt välbefinnande ökat. Påtagliga könsskillnader syns med högre andelar bland kvinnor och framför allt för yngre kvinnor. Andra mått för psykisk ohälsa vittnar om samma trend där yngre personer, framför kvinnorna ligger påtagligt mycket högre. 1 av 5 kvinnor mellan 18 och 29 år har en psykisk påfrestning som motsvararar en psykiatrisk diagnos. Andelen flickor i årskurs 9 med psykosomatiska besvär har ökat med cirka 20 procentenheter sedan år 2012. För pojkar syns också en ökning men den är lägre, ungefär 10 procentenheter.
Ta del av rapporten i sin helhet
Rapporten bygger på data från Region Skånes folkhälsoenkäter och nationella register och är sammanställd av Region Skånes samhällsanalytiker.
Webbinarium 20 juli 11.00-11.40: https://utveckling.skane.se/kalender/regional-utveckling/2023/hur-har-skaningarnas-folkhalsa-utvecklats/
Rapporten “Folkhälsans utveckling Skåne”.
