Hem OM SKOLAN Reformen ”dubbelsatsning på läromedel”

Reformen ”dubbelsatsning på läromedel”

Publicerat av: Redaktionen
Den stundande läromedelsreformen

Skolverket, lärarfacken, ledande skolpolitiker, elevorganisationerna, skoldebattörer samt en överväldigande majoritet av lärare, elever och föräldrar förefaller vara helt överens i läromedelsfrågan: Skolans lärare och elever är i stort och akut behov av fler och bättre läromedel.

Läromedel till alla elever                                  

Åtminstone en fördubbling av skolornas läromedelsinköp krävs för att eleverna runt om i vårt land ska få fullgod och likvärdig tillgång till läromedel. En sådan ökning av läromedelsföretagens försäljning som detta skulle innebära måste förstås resultera i att de nu skyhöga priserna på läromedel reduceras avsevärt. Såväl regelverket för de kommunala skolornas upphandling av läromedel som läromedelsföretagens och återförsäljarnas försäljnings- och rabattvillkor måste revideras.

Reformen ”dubbelsatsning på läromedel”
Digitalt läromedel i historia för gymnasiet. NE (Nationalencyklopedin)

Forskning och beprövad erfarenhet talar för att tryckta läroböcker är att föredra framför digitala läromedel vad gäller läsbarhet och elevernas läsförståelse. Samtidigt kan vi konstatera att praktiskt taget hela vårt samhälle nu är digitaliserat och så även skolan. Datorer och surfplattor är i dag självklara verktyg i skolarbetet.

Digitaliseringen

Digitalt material ingår i allmänhet som en given och naturlig del i undervisningen. Inte minst gäller detta när eleverna arbetar självständigt, enskilt eller i grupp, med mer omfattande uppgifter. Eleverna söker då efter fakta, texter, bilder och filmer på nätet och inte sällan är Wikipedia det enda uppslagsverk som skolan har att erbjuda. Eftersom den information som hämtas på nätet inte alltid är korrekt och objektiv är det av stor vikt att eleverna besitter god förmåga till källkritisk granskning och argumentationsanalys.

Produktionen av digitala läromedel har under senare år avtagit i vårt land och det ledande företaget Bonnier, som tidigare satsade stort på Clio, förefaller nu vara på väg att lämna marknaden. Flera av de övriga sedan länge etablerade läromedelsföretagen har valt att avstå från större digitala satsningar.

Endast två läromedelsföretag, NE (Nationalencyklopedin) och Gleerups kan i dag tillhandahålla kompletta läromedel för i stort sett alla ämnen i grundskolan och merparten av de ämnen som förekommer i gymnasieskolan. Även Digilär (Natur & Kultur), har en omfattande utgivning av heltäckande digitala läromedel, avsedda att användas från åk 4 till och med gymnasiet.

Knappast något av dessa företags digitala läromedel har utsatts för professionell granskning och recensioner är sällsynta, men läromedlens kvalitet diskuteras då och då i lärargrupper på sociala medier. Återkommande framhålls att läromedlen i olika ämnen från ett och samma läromedelsföretag kan skifta stort sinsemellan vad gäller upplevd kvalitet, till exempel kan ett bestämt företags läromedel i historia bedömas vara utmärkt bra medan samma företags läromedel i matematik anses vara bristfälligt. Särskilt problematiskt blir detta när frågan om köp av kommunlicenser aktualiseras.

Möjligen kan den som följer diskussionen kring digitala läromedel få intrycket av att två producenter framstår som vinnare, nämligen Gleerups och NE. Det sistnämnda företaget kan dessutom erbjuda skolorna tillgång till det svenska uppslagsverket Nationalencyklopedin.

Elevens eget läromedel

När tillgången till reguljära läromedel nått en acceptabel nivå och läromedlens kvalitet höjts kvarstår ändå ett från elevernas sida återkommande önskemål. Det handlar om att ständigt och överallt ha tillgång till adekvata egna läromedel. Eleverna vill kunna plugga och förkovra sig närhelst det passar dem, på fritiden och i skolan.

I detta sammanhang har digitala läromedel en given fördel. Via sådana kan det centrala innehållet i alla skolans ämnen ständigt finnas tillgängligt för alla elever, i deras datorer, plattor och telefoner. Detta oavsett vilka läromedel som används reguljärt i skolans undervisning.

Det ovan nämnda arrangemanget med elevens eget läromedel handlar om läromedel som ges som gåva till alla skolans elever och som eleverna kan hantera helt efter egna val, önskemål och behov. Arrangemanget tillkommer alltså utöver skolans reguljära läromedelsförsörjning.

Givetvis kan skolan omvänt välja att som reguljära läromedel använda digitala sådana och i så fall ge läroböcker som gåvor till eleverna. En fördel med denna ordning är att texterna i gåvoläromedlen blir mer lättlästa för eleverna, vilket är viktigt med tanke på att det kan handla om längre texter.

En sådan ”dubbelsatsning” på läromedel som redogörs för här skulle inte bara tillgodose elevernas behov av ständig tillgång till läromedel. Satsningen skulle också innebära en mer mångsidig och varierad kunskapsinhämtning för eleverna, vilket enligt all tillgänglig forskning i hög grad främjar lärandet.

Oavsett vilken modell för dubbelsatsning som skolan väljer så torde den sammantagna kostnaden för de ovan föreslagna gåvoläromedlen, digitala eller analoga, uppgå till ett antal hundra miljoner kronor per år.

Förslagsvis skulle SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) kunna bistå kommunerna vad gäller förhandlingar och samordning vid upphandling av läromedlen. Stora volymer påverkar förstås priser och villkor.

Vänd ett nederlag till en dubbelseger

Reformen ”dubbelsatsning på läromedel”
Lärobok i historia för gymnasiet. Capensis förlag

En rejäl satsning på reguljära läromedel i svensk skola är både efterlängtad och nödvändig. Lägger vi därtill digitala eller analoga gåvoläromedel till alla elever så blir tillgången till läromedel både fullständig och likvärdig.

Vid ett realiserande av den här föreslagna reformen med dubbelsatsningen på läromedel skulle med all säkerhet en stor andel av skolans elever ägna sig betydligt mycket mer åt skolarbete än vad som i dag är fallet. Elever av alla kategorier skulle gynnas av reformen och skolans resultat skulle tveklöst öka. Den goda effekten skulle inträffa redan kort efter det att reformen implementerats.

Kostnaden för en dubbelsatsning på läromedel i svensk skola skulle totalt uppgå till motsvarande cirka 2 % av skolpengen. En bättre och mer kostnadseffektiv reform inom det svenska skolväsendet står knappast att finna.

Med ett genomförande av reformen dubbelsatsning på läromedel skulle Sverige internationellt framstå som ett föregångsland inom skolans område. Framgångar i kommande internationella mätningar skulle bekräfta reformens potential.

Av Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, skoldebattör.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>