Digitaliseringen av den svenska skolan har fungerat bra anser majoriteten av lärare på alla stadier.
De mer rutinerade lärarna är också positiva till hur tekniken med de digitala mötesverktygen fungerat under pandemin.
Men det har varit svårt att följa den individuella elevens utveckling, svårt att göra utvärderingar av elevens arbete samt utmaningar med att många elever inte tog undervisningen på allvar.
Att undervisa på distans har under det senaste året varit vardag för många svenska lärare. För många lärare har digitaliseringen av skolan fungerat bra, men det finns delar som fungerat mindre smärtfritt. Det framkommer i en ny undersökning med 400 lärare framtagen av Norstat på uppdrag av it-företaget Advania (se bilaga).
Enkäten visar att lärarna efterlyser mer stöd och hjälp till eleverna om hur man studerar på distans. Att följa den individuella elevens utveckling och utvärdera elevernas arbete har varit svårt. Lärarna vill därför ha mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna, men även mer utbildning kring digitala program.
– Den här tiden har fungerat som ett jättelikt realtidstest på hur bra vi är på att hantera digitala verktyg i undervisningen. Pandemin har gjort det tydligt att svenska lärare behöver kompetensutveckling. Många saknar kunskap i att integrera traditionell undervisning med teknik, säger Johan Lindström, Utbildningsansvarig på Advania Skolpartner.
Stor efterfrågan på kompetensutveckling
Av undersökningen framgår även att bland lärare som undervisat mindre än halva tiden på distans under pandemin, finns det ett stort behov av kompetensutveckling. Detta för att kunna bedriva ännu bättre digitaliseringsarbete i sin undervisning.
Fyra av tio uppger att de önskar utbildning i hur man undervisar på distans och hur man utvärderar elevernas prestationer i samband med digital undervisning. Det största behovet uttrycker gymnasielärarna, där hälften skulle vilja ha hjälp med hur man utvärderar eleverna. Fyra av tio lärare efterfrågar också utbildning i digitala verktyg, bland lågstadielärarna anser över hälften att de behöver det. Fyra av tio lärare vill också ha utbildning i hur man når ut till eleverna på ett personligt plan vid digital undervisning. En fjärdedel vill ha information kring hur man anpassar läroplanen efter digital undervisning. Här är intresset störst bland gymnasielärare där fyra av tio anser att det vore bra med den typen av information.
– Även om restriktionerna nu släppts så oroar sig många lärare för ökad smittspridning i skolorna. Det är väl inte helt otroligt att vi får en hybridskola där vissa elever sitter hemma och andra är på plats i skolan. I en sådan situation blir det en ännu större utmaning för lärarna, och de behöver i det läget allt stöd de kan få, menar Johan Lindström.
