Var tredje svensk anser att de kan för lite om källkritik för att kunna ta reda på om fakta, bilder eller annan information online är sann eller inte.
Det visar en ny Novus-undersökning gjord på uppdrag av Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt som nu lanserar sällskapsspelet ”Jakten på sanningen” för att uppmuntra till källkritiskt tänkande.
Knappt varannan svensk tycker att det är enkelt att skilja på pålitliga och falska nyheter på internet och majoriteten granskar avsändaren när de inte vet vem som står bakom informationen. Men många svenskar tycker att det är svårt att veta hur de ska göra för att ta reda på om information de tar del av på nätet är sanningsenlig. Var tredje svensk anser att de kan för lite om källkritik för att kunna ta reda på om fakta, bilder eller annan information online är sann eller inte och varannan tycker det är svårt att urskilja falska nyheter.
Det visar en ny undersökning gjord på uppdrag av Telenors och den ideella organisationen Surfa Lugnts gemensamma initiativ Nätprat.
– Att så många som var tredje svensk har problem att urskilja om information de tar del av på internet är sann eller falsk är oroväckande. Det är en samhällsutmaning i en tid då vi får mängder av information i våra nyhetsflöden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.
Yngre mer kritiska, men kollar källan mer sällan än äldre
Yngre personer (18-29 år) är generellt mer kritiska till information på internet än äldre (50-79 år). Hela 68 procent av de yngre anser att den mesta informationen de tar del av på internet inte är pålitlig. De tycker också i klart högre utsträckning än äldre att det är enkelt att skilja på pålitliga och felaktiga nyheter. Men yngre är sämre på att faktiskt kolla upp okända källor. 35 procent av 18-29-åringarna brukar inte kolla upp avsändaren av information som de tar del av på internet när de inte vet vem som står bakom. Bland 50-79-åringar är motsvarande siffra 21 procent.
– Vi gör ett misstag om vi tror att problem med till exempel felaktiga eller falska nyheter bara är ett ungdomsproblem. Snarare har unga och äldre olika kunskapsluckor men kompletterar varandra i fråga om källkritik på nätet. Därför är det oerhört viktigt att vuxna och barn kan lära sig tillsammans och av varandra, säger Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete som har varit med och tagit fram spelet.
Undersökningen visar att de vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är att man har lärt sig själv, följt av i skolan eller genom sitt arbete. Var tionde svensk uppger att de inte har lärt sig om källkritik på internet överhuvudtaget.
Spela till dig ett källkritiskt tänkande
För att uppmärksamma vikten av att vara källkritisk online och göra det roligare att lära sig om källkritik lanserar nu Telenor och Surfa Lugnt sällskapsspelet “Jakten på Sanningen”, ett brädspel där man använder internet och sina källkritiska kunskaper för att svara på kluriga frågor.
– Att tidigt lära sig se med källkritiska ögon är viktigt och kräver övning. Framför allt i en tid då vi ständigt är uppkopplade och får mer information än någonsin till oss. Med Jakten på sanningen vill vi skapa ett kul och informativt spel som uppmuntrar till diskussion om källkritik och som i slutänden ska resultera i att barn och vuxna blir mer källkritiska, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för initiativet Nätprat på Telenor.
Undersökningens resultat i korthet:
- Var tredje svensk (33%) kan för lite om källkritik för att kunna ta reda på om information (fakta, bilder och filmer etc.) som man tar del av på internet är sann eller inte.
- 7 av 10 (68%) brukar kolla upp/ifrågasätta avsändaren av informationen som man tar del av på internet, när man inte vet vem som står bakom.
- Knappt 4 av 10 (37%) anser att den mesta informationen man tar del av på internet är pålitlig.
- Ungefär hälften av svenskarna (46%) tycker att det är enkelt att skilja på pålitliga och falska nyheter på internet. Yngre personer anser i högre grad än äldre att det är enkelt att skilja på vilka nyheter som är pålitliga och vilka som är felaktiga. 55 procent av de tillfrågade 18-29 år respektive endast 33 procent i åldersgruppen 50-79 år.
- Yngre personer (18-29 år) ställer sig mer kritiska till information på internet än äldre. Hela 68 procent anser att den mesta informationen man tar del av på internet inte är pålitlig. Bland de tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är motsvarande siffra 56 procent.
- Yngre personer är sämre på att kolla upp okända källor. Var tredje person 18-29 år (35%) brukar inte kolla upp/ifrågasätta avsändaren av informationen som man tar del av på internet när man inte vet vem som står bakom. Bland tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är det endast var femte (21%) som inte kollar upp källan.
- De vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är; ”kollat upp själv” (42%) följt av ”i skolan” (24%) och ”genom mitt arbete” (14%). 5 procent har tagit hjälp av släkt och vänner. 1 av 10 har inte lärt sig om källkritik på internet.