Sju av tio lärare tror inte att förslaget om skriftliga ordningsomdömen kommer att öka studieron i klassrummet, visar en ny undersökning från Lärarförbundet.
Istället vill lärarna se förbättrat stöd till elever som behöver det och mindre elevgrupper.
Johanna Jaara Åstrand
I början på maj röstade en majoritet i riksdagen bestående av C, M, L, KD och SD igenom att det ska införas skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet. Motivet var att öka studieron i klassrummet. Men ordningsomdömen är inte lösningen, enligt dem som faktiskt har klassrummet som sin arbetsplats, Sveriges lärare.
Sju av tio lärare tror inte att ordningsomdömen kommer att öka studieron, visar en ny undersökning som genomförts av Novus på uppdrag av Lärarförbundet.
I stället är det helt andra åtgärder som efterfrågas, däribland särskilt stöd till elever i behov samt mindre elevgrupper. Ordningsomdömen hamnar själva verket i botten på lärarnas önskelista (se hela listan nedan samt på dåligtomdöme.se.)
—Lärarna vill ha bättre ordning, inte mer byråkrati. Det lärare saknar är tiden för sina elever och deras behov. Vi behöver beslutsfattare som lyssnar och litar på det vi inom professionen efterfrågar. Allt annat tyder på väldigt dåligt omdöme hos politiken, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet släppte tidigare i år rapport som visar att fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av de omfattande dokumentationskraven. Att införa ytterligare dokumentation i form av ordningsomdömen riskerar att driva kompetenta och engagerade lärare ifrån yrket och därmed förvärra den redan akuta lärarbristen.
—Det finns inget stöd inom forskningen för att skriftliga ordningsomdömen skulle ge bättre ordning, vilket lärarna i vår undersökning bekräftar. Politikerna behöver säkra fler stödfunktioner, inte mer dokumentation, avslutar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
