Dagens läromedelsmarknad

Under perioden från grundskolans införande i början av 60-talet fram till i dag har skolans inköp och användning av läromedel förändrats radikalt och läromedelsföretagens försäljning minskat dramatiskt.

Bakgrund

Dagens läromedelsmarknad
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedel (FSL).

Under tidigare skeden i svensk skolhistoria var det självklart att alla skolans elever skulle ha tillgång till läroböcker i samtliga förekommande ämnen. Under de första decennierna efter andra världskriget var det vanligt att eleverna fick egna exemplar av läroböcker i samtliga teoretiska ämnen som gåva av skolans huvudman.

Under grundskolans inledande period fanns också en särskild statlig förordning om gåvoläromedel. Efterhand kom denna bestämmelse emellertid att negligeras och så småningom togs förordningen bort. Såväl skollagen som gällande läroplaner förutsätter dock fortfarande att eleverna i undervisningen har tillgång till behövliga och adekvata läromedel, analoga och/eller digitala.

Ungefär samtidigt som skolorna upphörde med att köpa läromedel till alla elever förändrades också pedagogiken. Den traditionella katederundervisningen hade under sextiotalet kompletterats med grupparbete och under 70-talet introducerades elevaktiva arbetssätt.

Den nya pedagogiken innebar att läraren, med utgångspunkt i läroplanen och i samverkan med eleverna, både planerade och genomförde undervisningen på eget sätt. Den styrning av undervisningen som ett strikt användande av läromedel innebär avvisades. Detta synsätt blev också förhärskande inom lärarutbildningarna och skolmyndigheterna.

Den ovan beskrivna utvecklingen har förstås haft en starkt negativ påverkan på läromedelsföretagen och deras försäljningsintäkter. Beräkningar ger vid handen att skolornas inköp av läromedel under perioden 1980 – 2019 har mer än halverats i pengar räknat, och räknat i volym minskat med närmare sjuttio procent.

I dag köper grundskolorna analoga och digitala läromedel från de etablerade läromedelsföretagen för i genomsnitt cirka 650 kronor per elev och läsår. I många jämförbara västländer införskaffas läromedel till skolorna i betydligt större omfattning. Som exempel kan nämnas att motsvarande belopp i Finland är mer dubbelt så högt, cirka 1 400 kronor.

Läromedlen och skolans digitalisering

Inom läromedelsföretagen fanns en tro och förhoppning om att digitala läromedel skulle bli branschens räddning. Skolverket och SKR pläderade för skolans digitalisering och förespråkade att alla skolans elever skulle ha tillgång till egen dator i undervisningen. Under det senaste decenniet har den önskade utvecklingen vad gäller teknik och tillgång till datorer inträffat, men de digitala läromedlen har ändå inte fått fotfäste i skolan.

Störst bland producenterna av digitala läromedel är Bonnier Education (Clio), som sannolikt har en betydande marknadsandel. Bland övriga läromedelsföretag som satsat på utgivning av digitala läromedel kan nämnas Gleerups, Natur & Kultur (Digilär) och NE, Nationalencyklopedin.

Läromedelsföretagens förhoppningar har alltså inte infriats och den nuvarande trenden är negativ. De digitala läromedlen svarar förmodligen inte ens för 10 % av skolornas läromedelsinköp. Möjligen avser någon producent till och med att avveckla befintlig utgivning av digitala läromedel.

Topplistan: Sveriges nio största läromedelsföretag

Läromedelsföretagen i storleksordning med angivande av årsomsättning samt (inom parentes) resultat efter finansnetto, år 2019. Beloppen avser miljoner kronor och är avrundade:

  1. Studentlitteratur AB, 394 (32)
  2. Natur & Kultur, Stiftelsen, 347 (32)
  3. Liber AB, 318 (8)
  4. Sanoma Utbildning AB, 226 (19)
  5. Gleerups Utbildning AB, 189 (31)
  6. Gothia Kompetens AB, 60 (- 3)
  7. Bonnier Education AB, 55 (1)
  8. NE, Nationalencyklopedin AB, 52 (- 7)
  9. Majemaförlaget AB, 37 (2)

Anmärkning: I sammanställningen anges respektive företags totala omsättning, vilket innebär att läromedelsförsäljningen kan vara mindre än den angivna omsättningen. Särskilt gäller detta Natur & Kultur som har en förhållandevis stor utgivning av allmänlitteratur.

De fem största läromedelsföretagens bakgrunder

Studentlitteratur startades av entreprenören Bertil Bratt i mitten av 60-talet, då som utgivare av kompendier för studenter vid universitet och högskola. Studentlitteratur har successivt expanderat under de senaste decennierna, både organiskt och genom företagsförvärv, och är nu alltså Sveriges största läromedelsföretag. Tidigare och under senare år har Studentlitteratur förvärvat bland andra förlagen Adastra och Nypon. Verkställande direktören Stefan Persson är ordförande i branschorganisationen Läromedelsföretagen.

Liber har sitt ursprung i det av Olof Palme år 1969 instiftade statliga läromedelsförlaget Utbildningsförlaget. Efter några år ändrades namnet till Liber, och under 70-talets inledande år införlivades Gleerups förlag i Lund samt Hermods i Malmö i Liberkoncernen. 1990 förvärvade Liber även det då betydligt större läromedelsförlaget Almqvist & Wiksell. Näringsfrihetsombudsmannen hade kritiska synpunkter på att Libers planerade förvärv av Almqvist & Wiksell skulle medföra att Liber gavs en monopolliknande ställning på läromedelsmarknaden. Som en konsekvens av detta sålde Liber då den Malmöbaserade filialen, bestående av reminiscenser från förvärven av Gleerups och Hermods, till dåvarande Verbumkoncernen, numera Berling Media. Trots avyttringen av filialen i Malmö hade Liber vid denna tidpunkt en marknadsandel på närmare 50 % och förlagets årliga försäljning översteg 500 mnkr. År 1993 sålde Statsföretag AB läromedelsförlaget Liber till den nederländska koncernen Wolters Kluwer och Liber Läromedel blev därmed privatiserat. I dag är Liber ett betydligt mindre läromedelsföretag med en marknadsandel om cirka 25 %. Nuvarande ägare är den nederländska koncernen Infinitas Learning Holding B.V.

Natur & Kultur startades år 1922 av Johan Hansson och efter tjugofem framgångsrika år ombildades företaget till en stiftelse, vilken fortfarande består. Enligt urkunden ska stiftelsen verka för att ”motverka totalitära idéer och statsskick samt främja ekonomisk och politisk frihet”. Förutom läromedelsutgivningen har N & K en tämligen omfattande utgivning av allmänlitteratur. N & K var under många år marknadsledande inom utgivningen av läromedel i SO-ämnena. För något år sedan förvärvade N & K företaget Digilär som producerar och marknadsför digitala läromedel.

Sanoma Utbildning är yngst i familjen. Företaget tillkom i samband med Libers köp av Almqvist & Wiksell. Köpet ogillades av ett antal anställda vid A & W inklusive företagets tidigare VD. Dessa personer vände sig till Bonniers och fick positivt gehör. Ett nytt läromedelsförlag vid namn Bonnier Utbildning etablerades och de tidigare medarbetarna vid A & W fick anställning i det nya Bonnierförlaget. Bonnier Utbildning fick en rejäl rivstart och avancerade snart till att bli ett av Sveriges ledande läromedelsförlag. År 2011 såldes företaget till den finska läromedeskoncernen Sanoma och antog därmed namnet Sanoma Utbildning.

Gleerups Utbildning stammar ursprungligen från det förlag som bokhandlaren C. W. K. Gleerup startade i Lund år 1826 och som bar hans namn. I och med att Liber i början av 70-talet förvärvade Gleerups förlag avvecklades successivt verksamheten i Lund. Vid 70-talets mitt införlivades även det Malmöbaserade Hermods i Liberkoncernen. Med anledning av förvärven av de två skånska förlagen etablerade Liber en filial i Malmö. När sedan Liber år 1990, i och med fusionen med Almqvist & Wiksell, nödsakades (se Liber ovan) att avveckla en del av verksamheten valde man att sälja Malmöfilialen till Verbumkoncernen, numera Berling Media. Den nya ägaren gavs rätt att återuppta namnet Gleerups som då hade varit vilande under drygt ett decennium. Under 00-talet förvärvade Gleerups via koncernen läromedelsföretagen Bok & Webb och Ekelunds förlag.

Framtidens läromedel

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förutspå utvecklingen på den svenska läromedelsmarknaden. Läromedelsföretagen har misslyckats med sina digitala satsningar och konceptet för de analoga läromedlen har knappast utvecklats alls under de senaste decennierna, så det är svårt att se framtida potentialer.

Dessutom har läromedelsföretagen systematiskt kompenserat sig för nedgångar i försäljningsvolymer genom att höja priserna, vilket inneburit att läromedlen i dag är så dyra att det framstår som nära nog omöjligt för kommunerna att köpa läromedel till alla elever, vilket medför låsningar hos såväl producenterna som kunderna. Det framstår därför som föga troligt att nuvarande sortiment kan utvecklas för framtidens skola.

Det enda vi säkert kan säga om framtidens läromedel är att de inte kommer att vara utformade på samma sätt som de nuvarande.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedel (FSL).