Sveriges skolor, universitet och forskningscenter har utsätts för färre cyberattacker än i resten av världen

Check Point Research (CPR) rapporterar att Sveriges utbildnings- och forskningsinstitutioner löper mindre risk att råka ut för en cyberattack, i jämförelse med både resten av världen och övriga Norden.

Branschen är den mest utsatta i världen med 2256 attacker i genomsnitt per institution, under första halvan av året. I Norden är siffran 642 och i Sverige är den under 400.

Digitaliseringen av undervisnings- och forskningssektorn erbjuder nya möjligheter för elever, lärare och forskare, men detsamma gäller för cyberkriminella. Många delar av utbildning och forskning förlitar sig idag på digitala plattformar. Vare sig det handlar om att spara personlig information eller undervisa, så görs det oftast med hjälp av digitala verktyg. Det gör dessa institutioner attraktiva för cyberkriminella.

Nätfiske är en av de vanligaste typerna av cyberattacker som branschen råkar ut för. Den här typen av attack går ut på att låtsas vara någon annan för att få personer att ladda ner en infekterad fil, uppge personlig information, överföra pengar, etc. Cyberkriminella använder nätfiske genom att låtsas vara en forsknings– eller utbildningsinstitution med målet att få elever, lärare eller forskare att göra något av det ovanstående.

– En drivande anledning till att attackerna är färre i Sverige kan vara att vi ofta inte betalar skolor för utbildningen, säger Mats Ekdahl, säkerhetsexpert på Check Point. Runt om i världen hör det till normen att man regelbundet betalar skolan för terminer eller kurser, men eftersom det inte är lika vanligt i Sverige så blir det svårare för cyberkriminella att få elever eller föräldrar att skicka dem pengar genom nätfiske. Det är dock fortfarande viktigt att Sveriges skolor fortsätter prioritera cybersäkerhet eftersom ett system är bara så säkert som den svagaste länken.

CPR tar upp nätfiskeattacken mot Golden Gate University som ett exempel där cyberkriminella skickade en länk som imiterade en kursanmälan. Där uppmanades elever ange personlig information och betala för en kurs som i själva verket inte existerade.