Analyse Danmark har för fjärde året i rad på uppdrag av Clio genomfört en marknadsundersökning av digitala läromedel i den svenska grundskolan.
Den visar att mer än hälften av lärarna fortfarande främst använder analoga läromedel i sin undervisning, men att användandet av digitala läromedel ökar.
Här kommer en kort överblick över några intressanta resultat från marknadsundersökningen.
61 % av skolorna har en digital strategi
Enligt 61 % av undersökningsdeltagarna har deras skola en digital strategi. Samtidigt ser vi även en viss osäkerhet, då 20 % svarar att de inte vet om skolan har en digital strategi. I skolorna som har en digital strategi visar studien dessutom att det inte är alla lärare som har inblick i den.
– Det krävs politisk vilja på både nationell och lokal nivå för att bestämma hur man bäst ska arbeta med digitala läromedel. I Sverige där vi har ett stort fokus på att ta vara på digitaliseringens möjligheter så bör alla skolor ta fram en konkret digital strategi – inte bara de 61% som undersökningen visar. Med andra ord har många skolor navigerat genom det senaste året utan en riktig kompass, och det måste vi ändra på. Vi ser gärna att det blir obligatoriskt för skolor att ha en digital strategi, säger Anna Westermark, Sverigeschef, Clio.
Sverige ligger efter digitalt jämfört med Danmark
Trots en minskning med 4 % under de senaste två åren använder mer än hälften av svenska lärare fortfarande främst analoga läromedel i undervisningen. Endast 12 % använder främst digitala läromedel. Jämförelsevis är samma siffra i Danmark 38 %.
Det är en liten ökning av lärare i Sverige som enbart använder digitala läromedel. 8 % av respondenterna svarade att de enbart använder analogt material, jämfört med 0 % i Danmark. Skolan i Sverige är med andra ord mer analog än i vårt grannland.
Dåligt internet och otillräcklig it-utrustning är de största hindren
41 % av lärarna upplever att dålig internetanslutning och otillräcklig it-utrustning är de största hindren för att använda digitala läromedel. Det är en minskning på 4 % sedan förra året. Många upplever även att de saknar it-färdigheter, trots en liten minskning på 1 % under det senaste året.
– Vi behöver arbeta hårdare för att undanröja hindren rörande dålig internetanslutning och otillräcklig utrustning för att faktiskt bli ett utbildningssystem i världsklass när det handlar om att förbereda våra barn och ungdomar för framtidens arbetsmarknad i en värld där artificiell intelligens och ökad automatisering kommer att skapa nya yrken än de vi känner till idag, säger Anna Westermark.
Lärarna är generellt sett nöjda med sina jobb
Slutligen visar undersökningen att en stor majoritet av lärarna – 78 % för att vara exakt – är “nöjda” eller “mycket nöjda” med sina jobb.
I år har skolorna dessutom stått inför nya utmaningar och oförutsedda förändringar på grund av coronapandemin. Här råder en utbredd enighet bland lärarna: 64 % svarar att deras skola har hanterat förändringarna under pandemin “bra” eller “mycket bra”.
– Siffrorna bekräftar den generella bild vi har från tidigare undersökningar som visar att lärarna trivs med sina otroligt viktiga jobb. Det är en yrkesgrupp som har upplevt mycket stora förändringar under det senaste året, men man fortsätter ändå vara optimistisk. Det är starkt och uppmuntrande, avslutar Anna Westermark.
