I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande.
Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter och att en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler är centralt.
Studien som nu publiceras i tidskriften Frontiers in Education baseras på svar från 1222 svenskar i åldern 19–99 år och använder en ny metod för att analysera digital källkritik. Personerna deltog i en webbpanel och fick besvara frågor om sin bakgrund och attityder till nyheter i kombination med ett test där de fick bedöma trovärdigheten på mer och mindre trovärdiga digitala nyheter. Testerna undersökte deltagnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga.
De fick exempelvis försöka skilja nyheter från reklam, avgöra bevisvärdet i manipulerade bilder och jämföra sakliga nyheter med vilseledande nyheter.
– Med hjälp av en ny metod för att analysera digital källkritik ser vi att högre utbildning med inriktning emot humaniora och konst liksom utbildning i teknik och naturvetenskap verkar hänga ihop med en bättre förmåga att skilja fakta från fejk, säger Mona Guath forskare vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet.
Däremot verkar högre studier i vård eller samhällsvetenskap inte hänga ihop med större skicklighet att värdera digitala nyheter i någon större utsträckning. I tidigare, främst amerikansk, forskning har sambanden mellan högre utbildning och förmågan att hantera vilseledande inte varit lika tydliga.
Thomas Nygren,
– Detta kan bero på att man tidigare inte tittat mer specifikt på olika typer av högre utbildning och de olika aspekter av digital medborgarlitteracitet, eller civic online reasoning, som vi undersöker. Det kan också hänga samman med att utbildning i USA inte är lika bra på att stimulera källkritiskt tänkande, säger Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet.
Erfarenheter från arbetslivet med att jobba källkritiskt verkar också vara en bra förutsättning för digital källkritik.
Ett mycket viktigt fynd är också att det överlag verkar vara viktigt att ha en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler.
– Detta kan mycket väl hänga ihop med en typ av intellektuell förmåga som inte mäts i traditionella intelligenstester. Det handlar nog snarare om ett aktivt öppet tankesätt som visat sig vara särskilt värdefullt när det gäller att identifiera falska och vilseledande nyheter, säger Thomas Nygren.
Studien visar också på viktiga utmaningar för inte minst den högre utbildningen i tider av desinformation kopplat till exempel till vaccin och militära konflikter. Det handlar om att få till en utbildning som ger goda ämneskunskaper och praktiska färdigheter i att navigera i digital information och en öppen attityd till ny kunskap i kombination med en analytisk skärpa.
– Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget, säger Thomas Nygren.
