Drygt hälften av de utvärderade ämneslärarutbildningarna får omdömet hög kvalitet och knappt hälften ifrågasatt kvalitet när UKÄ idag släpper granskningen av ämneslärarutbildningarna för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
Hösten 2018 påbörjades en utvärdering av kvaliteten på ämneslärarutbildningar, grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan.
Utvärderingen omfattar bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap och svenska. Av 103 utbildningar får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet. Resultaten som presenteras är inte slutgiltiga, lärosätena har ett år på sig att rätta till de brister som identifierats.
– Eftersom det är en stor utvärdering där sju ämnen utvärderas finns det flera olika anledningar till de brister som identifierats. Något som i stor utsträckning är gemensamt är att kompetensen kan stärkas både vad gäller utbildningsvetenskaplig kompetens samt didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens. Flera lärosäten som lyckats väl har gjort långsiktiga strategiska satsningar på ämneslärarutbildningen och satsat på att rekrytera nödvändig kompetens, säger Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ.
Matematik och svenska har störst utmaningar
Bland de ämnen som har utvärderats är det flera utbildningar som visar brister inom matematik och svenska. Få studenter i kombination med ett krävande ämnesinnehåll och krav på forskningsbredd inom både matematik och matematikdidaktik gör att det kan vara svårt att uppvisa goda utbildningsmiljöer för ämneslärarutbildning i matematik.
Ämneslärarutbildningen i svenska finns vid 21 lärosäten. Utvärderingen visar att det finns ett nationellt behov av att stärka kompetensen både inom språk- och litteraturdidaktik. Det kan göras genom att lärosätena vidareutvecklar utbildningen och forskningen.
För både svenska och matematik är utmaningen störst för utbildningarna med inriktning årskurs 7-9.
Samhällsvetenskap och musik har klarat sig bättre i utvärderingen. På de flesta utbildningarna i Sverige är musikämnet både väletablerat och stabilt. Inom ämneslärarutbildningen i samhällskunskap har de allra flesta lärosäten lyckats väl med att uppfylla examenskraven och med att förbereda sina studenter såväl ämnesteoretiskt som didaktiskt för ett kommande arbetsliv.
Viktigt förbereda för arbetslivet
Utvärderingen visar att flera lärosäten har svårigheter med att skapa en sammanhållen utbildning där studenten fördjupar kunskaper och färdigheter under utbildningens gång. Vid de lärosäten som visar att de systematiskt arbetar med att säkerställa studenternas vetenskapliga kompetens och professionskompetens har också en stor andel av utbildningarna bedömts hålla hög kvalitet.
– Samhället är i ständig förändring vilket ställer höga krav på lärare att kontinuerligt utveckla sin undervisning. Det blir därmed viktigt att utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, säger Emma Wimmerstedt, senior utredare på UKÄ.
Resultatet i korthet
- I utvärderingen ingår 27 universitet och högskolor
- Sammanlagt har 103 utbildningar granskats. Av dessa får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet
- Bild: 8 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
- Dans: 1 utbildning får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
- Idrott och hälsa: 6 utbildningar får hög kvalitet och 4 ifrågasatt kvalitet
- Matematik: 9 utbildningar får hög kvalitet och 13 ifrågasatt kvalitet
- Musik: 6 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
- Samhällskunskap: 16 utbildningar får hög kvalitet och 6 ifrågasatt kvalitet
- Svenska: 13 utbildningar får hög kvalitet och 15 ifrågasatt kvalitet
Ta del av alla resultat och bedömmargruppens yttrande i Högskolekollen
Obs! Resultaten publiceras i Högskolekollen 19 februari klockan 09.00. Viss fördröjning kan dock uppstå.
Om utvärderingen
Syftet med UKÄ:s utbildningsutvärderingar är både att kontrollera utbildningarnas resultat och att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna.
Bedömningarna har genomförts av flera bedömargrupper, totalt 67 personer. Bedömargrupperna består av ämnessakkunniga, arbetslivsföreträdare och studentrepresentanter. Bedömningarna baseras på självvärderingar som lärosätet skickar in till UKÄ, studenternas examensarbeten från det senaste året, intervjuer med lärosätet och med studenter, samt statistik över hur många studenter som hoppar av utbildningen.
