Elever i förorten tycker om sin skola och uppskattar utbildning.
De beskriver en stark tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
Jonas Lindbäck, doktor i barn- och ungdomsvetenskap tillsammans med Bengt Randén, förvaltningsdirektör på grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.
I ett nytt avsnitt av podden Skolverkstan möter grundskoledirektör Bengt Randén forskaren Jonas Lindbäck som undersökt hur högstadieelever i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta område själva ser på sin skolgång.
– Vi har fortfarande väldigt många skolor där en stor del av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan, säger Jonas Lindbäck i sin avhandling, Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregationen i skolan.
Fältarbetet genomförde han i en av Göteborgs förortsskolor för några år sen.
– Jag ville undersökta hur eleverna i socioekonomiskt utsatta områden tänker om skolan och sina framtidsmöjligheter. Under ett läsår följde och intervjuade jag flera elever i åttan och nian, samt några av skolans personal, berättar Jonas Lindbäck.
Olika bilder av skolan
Hur deras skola diskuterades av andra, till exempel när den rankats som en av stans ”sämsta” i media, var något som eleverna var mycket medvetna om. Samtidigt som de kunde prata om bristerna, ibland på ett skämtsamt sätt, så tog de ofta sin skola i försvar.
– De kände en stark tillhörighet till skolan. Det fanns en stark gemenskap elever emellan men också mellan elever och lärare, berättar Jonas Lindbäck.
När Bengt Randén frågar Jonas Lindbäck om det var några av elevernas svar som överraskade så berättar Jonas att han själv dragit några förhastade slutsatser om elevernas motivation utifrån betygsstatistiken.
– Min föreställning var att jag skulle upptäcka att eleverna tog avstånd från skolan och undervisningen, skippade lektioner och så. Men det var inte särskilt framträdande. Den flesta av eleverna var på lektionerna och uttryckte att de ville lära sig. De kände till att betygen är ganska så avgörande. Eleverna ser även skolan som en viktig plats för gemenskap och träffa kompisar, menar Jonas Lindbäck.
Drivkrafter och förutsättningar
När Jonas Lindbäck genomförde sin undersökning förekom det skjutningar nära skolan. I samtalen beskrev eleverna gängkriminaliteten som något som fanns i vardagen. De elever som intervjuades uttryckte att motivationen att sköta skolan snarast ökade av det.
– Många sa att de som hänger ute på torget, de kanske har kul ett tag men de kommer att ångra sig senare. De hade sett många äldre som precis gått den vägen och själva sa åt de här eleverna att ’satsa på skolan, annars kommer du att ångra dig sen’, säger Jonas Lindbäck.
I samtalen med lärare och skolledare framstod det som en utmaning att skapa kontinuitet i verksamheten. Vid det aktuella läsåret hade skolan sin fjärde rektor på lika många år.
– Många jag mötte kände att det här var kanske det mest givande i deras jobb som lärare, men samtidigt bland det mer utmanande och frågan de ställde sig var ’hur länge ska jag orka?’ berättar Jonas Lindbeck.
Bengt Randén stämmer in i bilden:
– Ett av de mål vi har haft sedan vi slog ihop skolorna i stadsdelarna till en grundskoleförvaltning är att få till det här med uthållighet och kontinuitet. Vi gör ju en del på området men det finns också mycket kvar att göra och du pekar på viktiga perspektiv, säger han.
Lyssna på samtalet i podden Skolverkstan
