Världens första SETTinar!
Utropar moderatorn Kristina Alexandersson när tisdagens digitala seminarie – eller SETTinar som man lite lustigt kallar det.
Moderator Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen och deltagare Linda Svanberg från Järfälla Gymnasium och Roger Terner från Kista grundskola
Det är en form av pep-up inför vårens SETT-dagar på Kista mässan – äger rum med temat ”Hur använder jag utrustning och läromedel i digital undervisning?”
Ambitionen är att ta upp frågor som har stötts och blötts i skolan sedan den digitala tekniken gjorde sitt intåg på allvar i början av 2000-talet såsom:
Problem med utrustning, uppkoppling, svagt nät, bättre och sämre digitala läromedel etc. är ämnen som ska diskuteras.
Panelen Kristina Andersson har med sig består av Roger Terner som är SO lärare på Kista grundskola, Linda Svanberg, lärare i bild på Järfälla gymnasium och Katarina Eriksson, f d lärare och numer IT-utvecklare och verksamhetsutvecklare i Luleå kommun. Linda och Roger är på plats i studion medan Katarina är med på länk.
Arrangör för detta första SETTinar är Easyfairs som står bakom SETT-dagarna. Ytterligare ett antal liknande webb-seminarier eller SETTinars kommer att arrangeras under senhösten och vintern. Moderatorn arbetar på Internetstiftelsen som är samarbetspartner för SETT-dagarna. En chatt finns tillgänglig under seminariet för att skapa interaktivitet.
Inledningsvis får lärarna i paneler presentera hur de jobbar digitalt – vilket båda gör. Linda berättar att den del av digitaliseringen som lyft bildämnet är sådant som arbete med bildredigering i Photoshop, fotografering och filmande m m. Roger har varit med sedan den första digitala enheten kom in i skolan och givetvis sett en enorm utveckling från en tid där alla var noviser till idag när IT och digitala verktyg är en självklar del av verksamheten.
Någon större användning av klassiska digitala läromedel använder inte våra panellärare. Roger Terner säger att man på hans skola visserligen har testat både digitala ”böcker” och mer interaktiva varianter men inte hittat något som riktigt har hållit måttet. Det som verkar ha funkat bäst hittills är läromedelslika appar som gått bra i framför allt matematikämnet.
I Linda Svanbergs bildämne används inte läromedel på det viset. Hon berättar att det handlar mer om att skapa live tillsammans med eleverna. Det kan exempelvis handla om att man använder sig av aktivt sökande på nätet. Hon framhåller också Internetsiftelsens ”Webbstjärnan” – en tävling där man arbetar med att skapa hemsidor tillsammans med elever.
I Luleå kommun, berättar Katarina Eriksson, arbetar man centralt med att skapa en samling digitala läromedel och lärresurser som skolorna kan använda. Syftet är att skapa en likvärdig digitalisering i kommunen men med friheten att välja ur vad som skulle kunna ses som en läromedelsbank.
Ett intressant – men lite trist – konstaterande är att tekniken fortfarande kan ställa till det. En iPad har, som Roger uttrycker det, fördelen att den är lätt att ha med sig. Det är inte lika lätt att ha den laddad. Man kör därför med laddstationer för att göra det möjligt för alla elever att delta på lika villkor. Laddningsproblemet tycks vara mindre på gymnasiet där eleverna är lite mognare och klarar både laddandet och skötandet av uppdateringar bättre. Både Roger och Linda understryker hur bra det är med en heltidstekniker eller IT-support som kan hjälpa till när problem uppstår.
Vidare är det viktigt att skolornas nätverk fungerar tillfredsställande och även här är någon typ av support på skolan om inte livsnödvändig så i alla fall väldigt bra att ha. Fungerar tekniken så fyller de digitala verktygen an given funktion. Gör den inte det är det lätt att se att det kan uppstå frustration.
Mot slutet får vår lärarpanel chansen att ge tips till framtida producenter av digitala läromedel. Linda inleder med att lyfta fram vikten av att det inte ska vara komplicerat. ”Ju enklare desto bättre, det ska vara intuitivt”, säger hon och fortsätter med att ”det är viktigt att det är anpassningsbart, man ska ha möjlighet att välja i hur stor utsträckning man använder läromedlet”.
Roger håller med om det intuitiva och efterlyser även ett nivåtänk. Han menar att det inte är fel att titta på spelvärlden. ”Det ska finnas en interaktivitet men också möjlighet att bygga i nivåer. Det finns tricks som spelbolagen använder som är bra när det gäller att fånga eleverna”. Katarina Eriksson avslutar med att svara ur ett matematikperspektiv. Hon skulle vilja se läromedel som är öppna för att man delvis ska kunna utforma läromedlet själv tillsammans med eleverna. Som exempel nämner hon att eleverna själva skulle kunna göra instruktionsfilmer för algoritmräkning, eller en whiteboardfunktion där eleverna kan spela in sina lösningar och sedan dela dem med läraren. Enighet om interaktivitet råder således tydligt.
Det som sägs under seminariet är egentligen inget nytt under solen för lärare. Ifall kommande SETTinars blir lika den här första kanske en önskan är att läromedelsskapare tittar. Att som utvecklare av läromedel – såväl digitala som analoga – lyssna noga på hur lärare tänker är A och O för framgång.
Av: Mattias Lundqvist
