En forskargrupp vid Malmö universitet, ledd av docent Margareta Rämgård, har fått 4,8 miljoner av FORTE för att ge barn i socialt utsatta områden möjlighet att själva utveckla och utvärdera hälsofrämjande faktorer utefter egna behov.
Projektet bedrivs i anslutning till skolor på Rosengård, Lindängen och i Fosie.
– Vi tittar på frisk- och inte riskfaktorer. Vi försöker se vad som stärker barnen, vi vill lyfta det som är gott. Det är det som är promotion, säger Margareta Rämgård.
Projektet ”AKTIVA BARN för en jämlikare hälsa i socialt utsatta områden” leds av forskningsgruppen PROHEQ (Promotion Health Equity) på Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet. Arbetet är integrerat med kulturförvaltningen i Malmö stad och dess satsning på öppna mötesplatser i staden. Projektet löper under fyra år och avslutas 2026.
Vad är huvudsyftet med projektet?
– Ett syfte är att hjälpa barn att hitta hälsofrämjande faktorer i deras sociala miljö genom att arbeta tillsammans med dem, deras föräldrar och unga ledare på Allaktivitetshus (AAH) i Malmö vid Apelgårdskolan, Munkhätteskolan och Lindängeskolan, säger Margareta Rämgård och fortsätter:
– Ett annat är att barnen, tillsammans med vuxna och oss forskare, ska utveckla ett eget verktyg för att utvärdera sina aktiviteter. Barnen som deltar är mellan 10 och 12 år vilket är en lämplig ålder.
-Det är då de börjar forma sina liv och barnen på de här allaktivitetshusen är också väldigt vana att vara delaktiga.
Vad är det nya med er forskning?
– Att vi utvecklar ett evidensbaserat utvärderingsverktyg tillsammans med barnen. Om du eller jag ska utforma ett frågeformulär till barn, så utgår vi ifrån vår verklighet, vi använder inte heller samma ord och begrepp. Här blir det på barnens premisser, säger Margareta Rämgård och fortsätter:
– Vi gör det också i en internationell kontext tillsammans med nätverket Active Kids som är ett team av forskare och barn från hela världen som ses över nätet och utbyter kunskaper.
Vad är fördelarna med ert tillvägagångssätt?
– När man bygger in metoder och arbetssätt i verksamheten ger det en samhällseffekt redan under själva forskningen. Här sker nyttan i processen. Vi är ute i fält hela tiden och forskningen sker på plats i Allaktivitetshusen. Jag brukar kalla det kunskapsmobilisering.
På vilket sätt har forskningen koppling till barnkonventionen?
– Barn skall enligt barnkonventionen göras delaktiga i sin egen hälsa och sitt välbefinnande och då behöver de vara med att utveckla metoder och utvärdera insatser. En jämlikare hälsa förutsätter integration och medinflytande. Vi var ju rätt sena med barnkonventionen i Sverige och behöver stärka deras rättigheter på många plan.
Varför vill FORTE finansiera projektet?
– De tyckte särskilt att våra delaktighetsmetoder var intressanta, som de kommer att följa under projekttiden. Både vi och FORTE är intresserade av vilka faktorer som spelar roll för att barnen ska må bra, psykiskt som fysiskt, och att utvärdera detta långsiktigt, säger Margareta Rämgård vid Malmö universitet.