Har skolan behov av förlagsproducerade läromedel?

För några decennier sedan baserades skolans undervisning nära nog genomgående på så kallade basläromedel, ofta bestående av grundböcker, övningsböcker och lärarhandledningar samt ett antal kringkomponenter i form av ljudband och bilder i olika format mm.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Idag är läget ett helt annat. Läroböcker finns visserligen oftast att tillgå, men endast som förrådsböcker i form av klassuppsättningar, och böckerna är inte sällan både gamla och inaktuella.

Läromedelsförlagen ger numera också ut digitala läromedel. Dessa har vanligen en struktur som påminner om den traditionella lärobokens, men det vore orättvist att kalla dem ”bok på burk”. Ett antal interaktiva funktioner har tillkommit, filmer illustrerar och förklarar och eleven kan med ett knapptryck få ”svåra” ord förklarade, mm.

De digitala läromedlen lyckas emellertid inte särskilt väl på skolmarknaden. Lärare och elever upplever de digitala läromedlens strukturer som alltför bindande. Kritiken liknar i mångt och mycket den som under lång tid riktats mot de analoga, heltäckande läromedlen.

Det förefaller vara svårt för läromedelsproducenterna att finna nya koncept. De hittar inte ut ur A-Ö-modellen. Trenden verkar vara densamma över stora delar av västvärlden.

Hur kan då skolans ovilja att använda förlagsproducerade läromedel förklaras?

Dyrt, säger någon. Ett argument som är svårt att riktigt förstå med tanke på att den samlade läromedelkostnaden per elev och läsår ofta stannar vid fem promille av den så kallade elevpengen.

För att finna en mer grundläggande orsak till frånvaron av förlagsproducerade läromedel i undervisningen bör vi förmodligen sätta fokus på undervisningens planering och genomförande – det vi allmänt brukar benämna pedagogik.

Den pedagogik som praktiseras i dagens undervisning är betydligt mer dynamisk än vad den var för några decennier sedan. Det är långt ifrån självklart att undervisningen under en given lektion svarar mot ett antal sidor i en läro- och övningsbok eller motsvarande delar i ett digitalt läromedel.

Skolarbetet följer sina egna strukturer och låter sig inte anpassas i en given mall. Undervisningen blir successivt alltmer individanpassad och valet av stoff och metod varierar i betydligt högre grad än tidigare. Allt förstås med syftet att samtliga elever ska uppnå läroplanens krav och mål på en tillfredsställande nivå.

Förlagsproducerade läromedel anses således inte fungera optimalt i modern undervisning. En högre grad av flexibilitet krävs och arbetssätten måste varieras i betydligt högre grad än vad ett förlagsproducerat läromedel kan erbjuda.

Elevernas medievanor har påtagligt förändrats i och med samhällets digitalisering. Barn och ungdomar googlar och söker relevant information på egen hand. Instruktioner, förklaringar, kunskap om processer och skeenden finner de inte sällan i Youtube-filmer.

De förlagsproducerade läromedlens framställningar med texter och illustrationer har en bestämd och given struktur och framstår inte alltid som lika effektiva, stimulerande och motiverande som de alternativ som nätet erbjuder.

Därmed inte sagt att böcker inte behövs i dagens skola. Tvärtom finns självklara behov av såväl faktaböcker som skönlitteratur i praktiskt taget all undervisning. Men de får inte styra undervisningen.

Kanske är det så att läromedlens tid är förbi.

Rolf Ekelund, filosofie magister, tidigare läromedelsförläggare