Det är mycket viktigt med lärarstöd och strukturerad undervisning, kanske särskilt i lågstadiet.
Skolinspektionens oanmälda granskningar under hösten visar att många av eleverna i årskurs 3 inte får tillräckligt lärarstöd i de grundskolor som granskades.
– Det är bra att Skolinspektionen gör oanmälda granskningar, de borde göra fler sådana, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
– Men i Skolinspektionens granskning har man en otydlig tolkning av lärarstöd. Kraven på lärarstöd kan vara svåra att tillgodose med dagens förutsättningar. Det råder brist på lärare och det finns starka krav på individualisering i undervisningen, fortsätter Åsa Fahlén.
De som fått uttala sig i om undervisningen i rapporten är eleverna och rektorerna, inte lärarna. Trots att det är lärarna som är ansvariga både för metodval och kvalitet. Det Skolinspektionens granskning visar är att i 86 procent av de granskade klassrummen så får eleverna hög grad av lärarstöd.
– Detta är ett positivt resultat, säger Åsa Fahlén. Det bedrivs god undervisning i svenska klassrum. Men för att nå ännu högre behövs satsningar från skolhuvudmännen så att lärarna kan fokusera ännu mer på undervisningen.
Idag görs försök med tvålärarsystem på vissa skolor och på andra skolor avlastas lärare till exempel administrativa uppgifter av annan personal.
– Vi tycker att statens Lågstadiesatsning är ett bra initiativ, men den är inte tillräcklig. Lärarnas Riksförbund vill se en nationell styrning och finansiering av skolan, vilket skulle ge bättre möjlighet att satsa på ett utvecklat lärarstöd, avslutar Åsa Fahlén.
