Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik.
Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet.
Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
– Eleverna i min studie har anammat bilden av att matte är viktigt och att den goda, svenska, föräldern hjälper till. De tycker likadant och försöker matcha bilden, men kan inte. De positionerar sig själva och sina föräldrar utifrån brister och accepterar att deras egna möjligheter att lära är begränsade.
Det säger Petra Svensson Källberg som i sin forskning analyserat hur niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område upplever sina möjligheter att lära matematik.
Resultaten visar att hinder utgörs av olika förutsättningar, som upplevelser av skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsro på lektionerna och uppfattningar om sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrund. Men de pratar inte generellt om det svenska språket som hinder.
För att förstå varifrån elevernas upplevelser och uppfattningar kommer har hon också studerat policydokument utgivna av Skolverket och Skolinspektionen.
Den analysen visar att intentionen att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet också kan leda till exkludering.
– I dokumenten framträder den eftersträvansvärda nyanlända matematikeleven. Den beskrivs bland annat som en motiverad elev som kan göra snabba framsteg i matematiken om hen får använda sitt starkaste språk. Samtidigt blir den som inte har de beskriva egenskaperna definierad. Med en inkludering följer alltid en potentiell exkludering. När diskurserna i dokumenten får verkan kan alltså exkludering ske beroende på om eleverna upplever att de matchar beskrivningen eller inte.
Det är viktigt att känna till och bli medveten om de dolda processer som verkar i klassrummet och i elevernas liv som gör det möjligt att dessa elever kan uppfatta sig själva som avvikande och med brister, i relation till svenska elever, menar Petra Svensson Källberg. Annars blir bilden till en sanning som vi tar för given – att dessa elever presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund och att det beror på brister i svenska språket.
– Ta vara på elevernas perspektiv för att förstå den situation de befinner sig i. Varje gång dessa elevers dåliga resultat slås upp, till exempel i samband med rapportering av Pisa-resultat, är det eleverna som får bära det. Kategoriseringen av dem som avvikande och sämre i relation till svenska elever blir då ett faktum.
