Förändringarna har varit stora sedan vi startade vår verksamhet för tre decennier sedan.
Det handlar om antalet skolor, geografisk spridning och förändringar i omvärlden.
Men en sak har inte förändrats – och det är vårt etos och våra värderingar. Vi är lika övertygade idag, som då, om att framgången för våra elever vilar på goda kunskaper i engelska, att det råder arbetsro på lektionerna för att ge möjlighet att ta in kunskap samt att vi har höga akademiska förväntningar på varje individ. Det är vårt etos som har gjort oss framgångsrika inom svensk skola – och som kommer att prägla vår verksamhet även framöver.
IES har som mål att ge varje enskild elev möjlighet att utvecklas till sin fulla akademiska potential – och samtidigt medverka till att skapa en individ som är socialt begåvad och kan hantera motgångar och besvikelser i livet. Det här har präglat vår verksamhet ända sedan Barbara Bergström öppnade den allra första Engelska skolan i Roslagstull i Stockholm för 30 år sedan.
TOLERANTA I PRAKTIKEN
En skillnad, jämfört med då, är att världen blir alltmer polariserad. Mot den bakgrunden blir vår internationella prägel ännu viktigare, eftersom vi skapar en mötesplats för elever med helt olika bakgrunder, både när det gäller socioekonomiska förhållanden och geografiskt ursprung. Vi har dessutom lärare från många olika länder, som blir goda förebilder och öppnar världen för eleverna. Det är en sak att försöka lära sig att bli tolerant – vi är toleranta i praktiken. Det är något som jag är stolt över. Kan vi göra våra olikheter till en styrka har vi nått långt.
Förändringarna i samhället innebär att vi måste fråga oss varje dag hur vi ska utveckla verksamheten för att nå våra mål. Förutsättningarna skiljer sig dessutom beroende på hur elevsammansättningen ser ut i varje enskild skola. Akademisk framgång kräver en trygg och lugn skolmiljö. En utmaning är att våra barn och tonåringar befinner sig i något av en perfekt storm. Dels har vi gått igenom en pandemi med allt det innebar av minskade sociala kontakter. Dels finns det en ökande mental ohälsa bland våra barn och ungdomar, inte minst orsakad av alla sociala medier som kräver ständig uppkoppling och som får många att sova sämre. Dessutom rör sig barn allt mindre redan från elva års ålder, enligt nya undersökningar. Då blir det ännu viktigare att skolan är en trygg fristad. Under en skolvecka tillbringar våra elever mer tid i skolan än i hemmet, särskilt om de går på fritids. För elever med ett otryggt hem blir skolan dessutom den plats där de ska få många behov tillfredsställda. Neurovetenskapen visar att om man är otrygg så fungerar inte arbetsminnet – och då blir det omöjligt att lära sig något.
DET VIKTIGA LEDARSKAPET
Det här är en viktig anledning till varför vi lägger så stor vikt vid att trygga vuxna ständigt ska vara synliga och närvarande på våra skolor. Skolledaren ska vara en förebild – både för eleverna och medarbetarna. Det krävs ett närvarande ledarskap; att rektor står utanför skolan och hälsar på eleverna, besöker lektionerna, sitter ner och ställer frågor till eleverna på lunchen. När omvärlden stormar blir detta ännu viktigare.
PÅVERKAT SYNEN PÅ KVALITET OCH KUNSKAP
När IES startade sin verksamhet var den på många sätt politiskt inkorrekt. Men med åren har mycket av det som då introducerades blivit möjligt – och till och med självklart – i svensk skola. Det handlar bland annat om mobilförbud, betygsfrågan och mätningen av kunskap. Idag har IES 28 skolor som sätter betyg i årskurs 4 – vilket numera även görs på ytterligare ett 20-tal skolor i Sverige.
IES är också förespråkare av förädlingsvärde (value added), det vill säga att mäta skolans bidrag till elevernas utveckling. Detta har anammats av både ett antal kommuner och andra friskolor.
Det är ändå lugna och trygga klassrum som många förknippar med IES. Detta har många andra skolor tagit efter. Det handlar inte om att det ska vara knäpptyst i klassrum eller korridorer. Lek tillsammans med kompisarna är också en viktig del av skoldagen. Men vi tummar inte på att en lugn arbetsmiljö är en förutsättning för inlärning, och på att varje elev ska kunna känna sig trygg i hela skolan, i varje del av skoldagen. Visst är det en fostransaspekt, men det handlar främst om att vi ska kunna ägna oss åt kunskapsuppdraget – där lärare kan undervisa och elever ta in kunskap.
SATSAR NEDÅT I ÅLDRARNA
IES skolor har traditionellt riktat sig till årskurs 4-9. Sedan ett par år satsar vi nedåt i åldrarna och vi tar emot elever redan från förskoleklass i allt fler skolor. Det finns flera anledningar till det. Främst handlar det om kvalitet och kunskap. De elever som går hela sin skolgång hos oss får uppleva något unikt; redan från sex års ålder tar de del av vår internationella kultur med respekt för kunskap, skolan, gruppen och sig själva. De får dessutom successivt tvåspråkigheten med sig, från en ålder då de inte ens reflekterar över att ett andra språk kan vara svårt att lära sig. Många föräldrar har länge efterfrågat både förskoleklass och lågstadium och vi är nu glada att i allt större utsträckning kunna erbjuda det.
Under IES historia har det stundtals stormat medialt kring verksamheten. Det som sporrar oss att fortsätta är att vi vet hur viktig roll våra skolor har spelat, och fortsätter att spela, för många elever – både när det gäller deras karriärer och sociala framgång. Jag slås ofta av vilka fantastiska medarbetare vi har som möjliggör detta: engagerade lärare och annan skolpersonal som varje dag ser och bekräftar varje elev – och som är goda förebilder för att hårt arbete lönar sig.
När vi nu ser fram mot nästa kapitel i IES historia finns det en sak som vi vet kommer stå fast: att vårt etos är en förutsättning för att vi ska fortsätta lyckas i vår verksamhet.