Den positiva trenden med minskat matsvinn fortsätter i våra kommunala förskolor och skolor.
Nu blir de nya arbetsrutinerna för att minska matsvinnet en del av det ordinarie arbetssättet för att nå FN:s globala hållbarhetsmål.
Kokt potatis blir klyftpotatis och brödskivor blir krutonger nästa dag – detta är några vanliga metoder för att minska matsvinn. Kungsbacka kommun har tagit det steget längre i sina kommunala förskolor och skolor genom uppdraget Minska matsvinn. Med hjälp av nya rutiner och ett stort engagemang från medarbetarna har svinnet minskat med 22 procent sedan uppdragets start. Detta är en stor förbättring och chans att nå FN:s globala hållbarhetsmål om att halvera matsvinnet till år 2030. Maria Norberg, projektledare för måltidsverksamheten, tror att detta är möjligt med hjälp av fortsatt samarbete och engagemang.
– Med ett samarbete mellan måltidsverksamheten, skolan och eleverna kan vi sannolikt nå hållbarhetsmålen. Att prata mer om miljön och hur den påverkas av maten vi slänger är ett viktigt ämne att ständigt ha en dialog om, säger Maria.
Bara under 2021 minskade matsvinnet med mer än fem ton om man jämför med året innan. De senaste mätningarna visar att matsvinnet fortsätter nedåt tack vare måltidspersonalens nya arbetsrutiner och elevernas insatser.
Engagerade och motiverade medarbetare
Under uppdraget har kommunen ändrat arbetssättet i skolornas kök för hur de mäter matsvinnet, vad de gör med rester och hur de utformar miljön i matsalen. Nya arbetsrutiner för måltidspersonalen har varit en avgörande faktor i arbetet med att minska matsvinnet. I slutet av dagens matservering har de ställt fram mindre kantiner och bläck som maten ligger i, vilket har gjort att mängden serveringssvinn har minskat. De har även fått kontroll på hur många elever som är frånvarande om dagarna, vilket gör att de enklare kan laga rätt mängd mat för dagen. Andra rutiner har varit att anpassa portionsstorlekar där det har behövts och gjort nya näringsberräkningar.
För personalen blev det nya arbetssättet annorlunda mot vad de var vana vid och innebar mycket extrajobb. Men när de väl hade kommit in i de nya rutinerna så gick det lika snabbt som förut. Medarbetarnas engagemang och motivation har ökat tack vare att det nya arbetssättet har fungerat så bra. Ingela Waller, måltidsbiträde på Toråsskolan, ser positivt på att fortsätta med arbetssättet som från och med 2023 kommer att vara en del av det ordinarie arbetet:
– Det är bra att vi fortsätter att mäta svinnet och inte slänger i onödan. Vi måsta alla hjälpas åt och spara våra resurser och tänka på klimatet, säger Ingela.
En del av det minskade matsvinnet står eleverna för – tallrikssvinnet. Här har kommunens måltidsverksamhet haft en aktiv dialog och höjt kunskapen hos elever om varför vi ska minska matsvinnet.
Fortsätta minska matsvinnet för miljöns skull
Matproduktionen orsakar stora miljöproblem runt om i världen. Genom att ta bättre vara på maten och slänga mindre kan den räcka till fler människor utan att miljöpåverkan ökar. Maria Norberg menar att vi måste fortsätta minska matsvinnet och jobba aktivt för att nå hållbarhetsmålen – därför blir de testade arbetsrutinerna en naturlig del av det ordinarie arbetssättet från 2023.
– I de kommuner som precis som vi har haft uppdraget med att minska matsvinnet och som inte sedan har fortsatt att mäta det, har matsvinnet ökat igen. Detta vill vi inte ska hända oss i Kungsbacka kommun, säger Maria.
Fakta om matsvinn
Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hade hanterats på ett annat sätt. Det är mängden serveringssvinn som har minskat mest under uppdraget. Det finns tre typer av matsvinn inom en måltidsverksamhet:
- Kökssvinn som är det matsvinn som uppstår i köket.
- Serveringssvinn som är mat från serveringen som inte har nått matgästens tallrik och som slängs för att vi inte kan ta tillvara på den.
- Tallrikssvinn som är all mat som skrapas av från tallriken.
