Det verkar vara en trend i den skolpolitiska debatten att elevinflytandet gång på gång pekas ut som det enskilt största problemet i svensk skola, senast på SvD Debatt 7/2 av Muf och Moderat skolungdom.
Att svensk skola idag har problem är många överens om. En växande ojämlikhet, upprepade nedskärningar och sämre resultat är några av de största utmaningarna.
Att däremot skylla skolans systemfel på elevers rätt till inflytande är helt fel. Det är naivt att tro att ”elevinflytandet är roten till stora problem i dagens skola”. Vi vet att elevinflytandet i skolan inte alls undergräver lärares kontroll eller styrning av undervisningen. Elevinflytandet är snarare en tillgång i klassrummet. Det finns goda belägg för att elevinflytandet ökar elevers motivation och skolframgång såväl som framtidstro och demokratiska engagemang. Tvärtom har inskränkningar på elevers rätt till inflytande i andra länder visat sig ha ett samband med ökad läraromsättning och elever som lämnas sämre förberedda för arbetslivet och vidare studier. Debattörernas ensidiga bild vittnar om en okunskap kring de problem som faktiskt drabbar svensk skola idag. Likaså bristen på forskning och beprövad erfarenhet som understödjer debattörernas argument.
Såväl Sveriges Lärare som Sveriges Skolledare är helt överens om att elevinflytandet inte är problemet, utan snarare en tillgång. Trots det lyfter Muf fram elever och elevinflytande som ett stort problem när debatten kring skolan istället bör kretsa kring segregation, sjunkande resultat och underfinansiering. Skolminister Lotta Edholm verkar delvis ha förstått detta och har i arbetet med en ny läroplan inte alls blundat för skolans problem så som debattörerna påstår. Tvärtom ligger fokus där det bör, på en mer kunskapsfokuserad skola där lärarens undervisning är i fokus.
Okunskap om skolans verkliga problem
En vanlig missuppfattning kring elevinflytandet i svensk skola är att elever själva får bestämmanderätt över undervisning, innehåll och examinationer. Så är inte fallet. Att elever har inflytande över undervisningen är inte detsamma som att det är de som fattar besluten. Detta är en självklarhet som framgår tydligt i såväl lagen som i föreskrifter från Skolverket. Däremot har elever rätt att konsulteras, att vara en del av och få bidra till skolan i den mån lärare anser det vara lämpligt.
Det skapar en förståelse för varför saker i skolan behöver gå till på vissa sätt och varför undervisningen ser ut som den gör. Om man tar tillvara elevinflytandet på rätt sätt kan det betyda mycket mer än bara fester och event. Det kan handla om allt från hållbara scheman till att säkra tryggheten för elever som far illa i skolan. Elevinflytandet stärker undervisningen i stort.
Att dessutom likställa arga föräldrar som trakasserar lärare med elever som kanaliserar sitt engagemang genom elevinflytande är orättvist. Det är inte elevinflytandet som ligger till grund för att föräldrar känner att de har rätt att bestämma över lärares bedömning. Då borde man istället se till problemen kring när skolan anpassar sig och går föräldrar till mötes bortom vad som är rimligt enligt Sveriges Lärare. Ännu en gång väljer man att gå på häxjakt och jaga symbolfrågor, utan stöd i forskning och beprövad erfarenhet, istället för att ta itu med grundproblematiken. Vilket i vår mening visar på en handlingsförlamning kring skolan.
Om man istället väljer att fokusera på att bygga en stark och jämlik kunskapsskola som har de resurser som krävs kommer man en bra bit på vägen. Det är inte genom att skylla på elevinflytandet som man löser skolans problem. Tvärtemot Mufs och Moderat Skolungdoms åsikt är vårt budskap till skolminister Lotta Edholm att våga stå emot symbolpolitik där elevinflytandet används som slagträ och istället ta itu med de systemfrågor som bakbinder lärares yrkesutövning. Lita på professionen, eleverna och forskningen. Enbart så bygger man en stark skola.
Embla Persson
Ordförande Sveriges Elevkårer
Lilian Helgason
Ordförande Sveriges Elevkårer
Texten har tidigare publicerats i SvD.
