Organisatoriskt lärande och kunskapsutveckling lockade forskare från 15 länder
Hem SkolNivåEftergymnasial Utbildning Organisatoriskt lärande och kunskapsutveckling lockade forskare från 15 länder på Högskolan Väst

Organisatoriskt lärande och kunskapsutveckling lockade forskare från 15 länder på Högskolan Väst

Publicerat av: Redaktionen

120 internationella forskare från 15 länder samlades under tre dagar i förra veckan på Högskolan Väst för att dela med sig av aktuell forskning inom organisatorisk lärande och tillsammans diskutera dess framtida utveckling och forskningsbehov.

Det är en årligt återkommande konferens där denna gång Högskolan Väst lyckats ta åt sig värdskapet.

– Allt ifrån doktorander till professorer har mötts på en gemensam nivå för att diskutera utvecklingen inom organisatoriskt lärande och kunskapsutveckling. Diskussioner och reflektioner har fått frodas i olika sammanhang, säger en nöjd Ann Svensson, professor i informatik vid Högskolan Väst och ansvarig för konferensen.

Hon fortsätter:

– Den ödmjuka inställningen som har kännetecknat konferensen har smittat av sig både genom att juniorer har ”vågat” att utveckla sina idéer och att forskarna generellt har kunnat utveckla sina resonemang i sina presentationer.

Konferensen ”Organisational Learning, Knowledge and Capabilities” (OLKC) hade i år temat “Learning future workforce capabilities for global sustainability”. Under konferensen möttes såväl doktorander som går forskarutbildning som seniora forskare. Under konferensens första dag var det fokus på doktorander och sammanlagt presenterade 16 doktorander sin pågående forskning och fick möjlighet till input och nya tankar från såväl erfarna forskare som andra doktorander.

En vänlig och inbjudande atmosfär
Dag två och tre innehöll en mängd valbara parallella presentationer av pågående forskning. En av dem som presenterade sin forskning var Kristina Eriksson, docent på Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan Väst.

– Det känns som en väldigt lyckad konferens. Jag presenterade ett paper och det kändes om många verkligen hade läst och jag fick jättebra feed-back. Dessutom är det en mycket vänlig och inbjudande atmosfär.

Kristinas presentation var inriktad på livslångt lärande och hade rubriken May the force of lifelong learning be with you – Sustainable organizational learning in higher education to meet company needs in industry.

Omelettrecept gav röd tråd
Förutom alla dessa parallella presentationer hölls också två gemensamma huvudföreläsningar med så kallade key notes. En av konferensens huvudtalare var Clay Spinuzzi som är professor i retorik och skrivande vid The University of Texas at Austin i USA. Hans forskning rör forskningsmetoder och metodik, arbetsplatsforskning och dataförmedlade aktiviteter. Han föreläste på temat Sustaining and resonating knowledge.

Som en röd tråd i hans föreläsning fanns ett exempel med hur man lär sig att göra en omelett via ett recept och hur man bygger kunskap på olika sätt, baserat på tre delar.

Organisatoriskt lärande och kunskapsutveckling lockade forskare från 15 länder

Här syns alla doktorander som var med på konferensen när de samlades för en gemensam doktorand-dag.

Inledningsvis visade han på ett exempel med bara ett textbaserat recept, skrivet med ganska liten text i en kokbok från förr och hur vi ändå kunde förstå genom det som stod där hur man skulle göra en omelett. Att vi kan ta till oss detta beror på att vi är bekanta med hur ett recept är konstruerat genom beprövad erfarenhet (Abstrakt – symbolic).I steg två visade Clay hur receptet nu är gjort som en berättelse, med foton som visar steg för steg hur man ska göra med mera.

Vi förstår och lär oss genom att bli visade via bilder som en berättelse (Narrative).I steg 3 finns det också en video med i receptet där vi lär oss genom att utföra matlagningen tillsammans med kocken och får beskrivet för oss till exempel så här ska texturen kännas. Detta utökar förståelsen och kunskapen ännu mer (Embodied).

Dessa tre steg visar på olika sorters kunskap och hur vi kan förstå och hur kunskap återrepresenteras. Clay Spinuzzi pratade också om exempel från arbetslivet som kunde delas upp på ett liknande sätt vare sig det gällde exempelvis en medicinsk diagnos eller trafiksäkerhet.

Fokus på AI hos huvudtalare
Vid sidan om Clay Spinuzzi var också Margunn Aanestad från Universitetet i Agder i Norge huvudtalare på konferensen. Hon talade om förståelse av den påverkan som Artificiell Intelligens, AI, har på lärande i organisationer, hur AI påverkar arbetet i organisationer när de utvecklar sin AI-kompetens och hur lärande på arbetsplatser påverkas när man inför AI.

Två nedslag i forskningspresentationer – ”Paper sessions”

Två av Högskolan Väst 13 forskare och doktorander som presenterade pågående forskning var Ellinor Torsein från Institutionen för ekonomi och IT och Ritva Rosenbäck från Institutionen för ingenjörsvetenskap.

Relationship learning i fokus
Ellinor Torseins ämne var Relationship learning: learning in supplier – customer relationships. Hon berättade om ett bok-projekt man hade skapat på hennes institution av medarbetare vid avdelningen för företagsekonomi, för att få ett grepp om vilken forskning som pågår där inom ekonomi som har koppling till högskolans profil Arbetsintegrerat lärande. Hennes studie syftar till att samla kunskap kring hur företags inter-organisatoriska relationer påverkar lärandet på arbetsplatsen. Hon vill identifiera vilka gap som finns i forskningen inför framtida forskning.

Relationship learning är en gemensam aktivitet mellan kund och återförsäljare som uppstår för att de båda parterna skapar mer värde tillsammans än vad de skulle gjort på egen hand. Det handlar om att dela information och forma ett gemensamt meningsskapande som man sedan bygger vidare på.

Ellinor berättade om forskningsläget inom området och pekade på svagheter och problemområden som hon hade identifierat så här långt samt vilket framtida forskningsinnehåll som hon såg behov av.
Ellinors slutsats så här långt är att mer forskning behövs, särskilt kring vad lär man sig, när lär man sig det och vem lär sig. Hon har höga förhoppningar om att detta ska kunna vara en viktig del i utveckling av lärandet.

Om krisledning i vården
Ritva Rosenbäcks presentation handlade om en pågående studie om krisledning inom vården – Crisis managament learning for leaders in public healthcare. I studien hade närmare 40 chefer intervjuats som haft ledande befattningar på avdelningar som berörts av covidpandemin inom sjukhusvården. Fokus i studien handlar om lärande och kriser med hjälp av två fallstudier. Studierna har genomförts dels på ett medelstort sjukhus med akutvård i en stor region där det fanns tidiga och allvarliga utbrott av covid och dels på ett medelstort sjukhus med färre och senare sjukdomsfall.

Ritva använder det ramverk som utvecklats av Boin et al. (2005) om krisledarskap i studien. Ramverket fokuserar på tre av kärnuppgifterna – Sense making, Decision making samt Meaning making – som är relevanta för att förklara offentliga ledares roll under den pågående krisen. Hon presenterar axplock från studien och diskuterar dessa. Något som blir tydligt är betydelsen av förtroende. Till exempel att en frihet att fatta beslut ökar kunskapsöverföringen och initierar nytänkande och att dagliga möten ökar det organisatoriska lärandet.

Nästa år hålls konferensen i Riga, Lettland i maj.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>