Behöriga lärare är fel ambitionsnivå
Hem Reportage Behöriga lärare är fel ambitionsnivå

Behöriga lärare är fel ambitionsnivå

Publicerat av: Redaktionen

De 100 miljoner lektioner som genomförs varje läsår i Sverige kan leda till ännu mer lärande för eleverna än vad det gör idag.

Ska Sverige vara en kunskapsnation måste skolans uppmärksamhet riktas mot hur olika lärare leder undervisning och hur det påverkar elevernas lärande.

En del elever får möjlighet att lära sig mer och andra mindre, år efter år. Det går att ändra på, det har forskning och praktiker redan visat. För att detta ska ske måste undervisningen observeras och analyseras så att ALLA lärare kan utveckla sin förmåga att leda elevernas lärande.

 Att en del elever lär sig mer och andra mindre nämndes inte skoldebatten inför valet hösten 2022. Skoldebatten, i den mån den faktiskt fördes, handlade istället om andra saker. Detta samtidigt som kunskapsnationen Sverige behöver höja och flytta ambitionsnivån från skolnivå, vilket oftast diskuteras, till undervisningsnivå som alltför sällan diskuteras.

Det räcker inte med att enbart fokusera på andelen behöriga lärare per skola. Vi måste rikta om fokus och erbjuda alla elever undervisning av skickliga lärare. Skickliga lärare och behöriga lärare är nämligen inte per automatik samma sak. Vi, forskare och experter, är eniga om våra förslag till åtgärder nedan. Vi föreställer oss att den nya regeringen tar tag i frågan om likvärdighet, det som redan idag ingår i skolchefers och rektorers uppdrag – att ta ansvar för att det är hög och jämn kvalitet på undervisningen i varje klassrum.

Förändringen måste starta nu, så att höstterminen och läsåret 2022/2023 blir starten för utveckling och lärande för ALLA lärare och elever.

Beakta fem fakta för den fortsatta läsningen av artikeln:

  • Behöriga lärare är fel ambitionsnivåUndervisningens kvalitet är det som har störst påverkan på elevernas lärande.
  • Lärare i Sverige får generellt ingen eller lite återkoppling och stöd för att genom reflektion utveckla sin undervisning.
  • Lärare kan genomföra undervisning som leder till trygghet, studiero och lärande.
  • Den svenska skolan ska enligt Skollagen sedan 2010 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
  • Undervisning får idag fortgå termin efter termin trots att den inte vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet utan att någon observerar den, även när den inte leder till att eleverna lär sig det som ska läras.

För att sätta ambition med behöriga lärare i perspektiv bör följande fyra faktum betänkas:

  • Forskning har visat att de tio procent lärare som leder undervisningen bäst ger 1,5 års lärande per läsår för eleverna medan tio procent av lärarna leder undervisning som endast ger 0,5 års lärande per läsår.

En rapport från Skolinspektionen 2021 visade att 28 skolor som haft konstant låga studieresultat inte genomfört några förändringsåtgärder som handlade om

  • undervisning, vilket kan förstås som ett uttryck för en rådande svensk skolkultur. OECD:s återkommande TALIS-undersökning bekräftar detta.
  • En metaöversikt från Skolforskningsinstitutet 2021 pekade på sex dimensioner kring hur lärare leder undervisning som främjar studiero. De konstaterar att för att utveckla detta krävs observationer av undervisningen för analys och reflektion.
  • Londons skolor gick på 2000-talet från att vara de sämst presterande till de bäst presterande i England avseende elevresultaten. Lärare vars undervisning inte höll en tillfredsställande nivå utifrån observationer fick omgående stöd genom konstruktiv dialog tillsammans med redan skickliga kollegor för att reflektera över och förändra sin undervisning.

Sverige investerar skattemedel i de mer än 100 miljoner lektioner som genomförs varje läsår. Det är både orimligt och ologiskt att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills.

Här är våra förslag inför läsåret 2022–2023 med given lärarbrist och det uppdrag som redan gäller för grund- och gymnasieskolan.

Åtgärd 1. På vetenskaplig grund
Skolchefer och rektorer måste rusta sig själva och sina medarbetare så att alla tar till sig och använder det som, enligt forskning, faktiskt leder till lärande i klassrummet. Att inte vara förtrogen med den viktigaste forskningen är otänkbart inom andra yrken.

Åtgärd 2. Systematiska lektionsobservationer
Skolchefer måste leda, ge stöd för och säkerställa att rektorer organiserar och systematiskt genomför lektionsobservationer, samt att det inkluderar efterföljande analys, reflektion och utveckling i samtal med och mellan lärare. Rektorer måste därefter leda arbetet för samsyn kring, och med lärarna delat ansvar för, undervisning på vetenskaplig grund som leder till alla elevers trygghet, studiero och lärande. Skolchefer måste samtidigt avlasta rektorer från perifera arbetsuppgifter som inte har lika stark påverkan på elevernas lärande.

Åtgärd 3. Rektorsutbildningen
Skolverket måste förtydliga uppdraget till de lärosäten som genomför statlig rektorsutbildning. Den behöver konkret utbilda rektorer i hur de genomför och följer upp lektionsobservationer samt hur de som pedagogiska ledare leder arbetet, med forskning som grund, för att utveckla undervisningens kvalitet som på riktigt ska kunna påverka måluppfyllelsen på sin skola.

Anta utmaningen nu, för det är bråttom! Annars kommer det nya läsåret innebära att lärares undervisning inte observeras och utvecklas. Och att en del elever lär sig mer än andra därför att de får del av bättre undervisning. Om inget görs nu kommer hela läsåret och 100 miljoner lektioner att fortsätta som tidigare. Med samma mängd behöriga lärare som inte gör skillnad. Skillnad skulle däremot kunna åstadkommas om alla lärare observerades och fick stöd i att erbjuda undervisning som ger trygghet, motivation och leder till lärande. Det vi föreslår har stöd i forskning och erfarenhet. Ska målet ställas lägre, krävs argument som motiverar och förklarar hur det är rimligt!

Bitr. Prof. Marcus Samuelsson
Lärarutbildare och forskare i pedagogik, Linköpings universitet. Har under årtionden i olika projekt observerat hur olika lärare leder undervisning.

Prof. Sir George Berwick

Ledde ledarskapsstrategin för Londons skolors turnaround på 2000-talet. Breda och djupa erfarenheter av skolsystem i olika länder, inklusive Sverige.

Urban Hansson, Skolkompaniet
Skolutvecklare som har genomfört 1000-tals lektionsobservationer. F.d. chefsutbildnings-ansvarig på Försvarshögskolan. Arbetat med utbildningsinspektion för Skolverket.

Bernt Friberg, Fibbla Kompetens

Skolutvecklare som har genomfört 1000-tals lektionsobservationer. F.d. lärare och rektor.

Mats Rosenkvist, BRAVOLesson

Skolutvecklare och specialist på lektionsobservationer, skolans systematiska kvalitetsarbete och resultatstyrning.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>