Så lär man unga att vara källkritiska

Skolan har en avgörande roll i att lära unga om källkritik.

Josef Sahlin, tidigare lärare i svenska på Årstaskolan, nu på Medioteket som är en enhet på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Josef Sahlin, tidigare lärare i svenska, nu på utbildningsförvaltningen, ser källkritik som ett förhållningssätt snarare än ett enskilt ämne. Genom att koppla källkritiken till elevernas egna arbeten ökade förståelsen.

Monopolet på att beskriva omvärlden har flyttats från uppslagsböcker och ett fåtal nyhetskanaler till förmån för internet och sociala medier. Det är idag enklare än någonsin att ta del av beskrivningar av omvärlden, men det är också enklare än någonsin att ge sin egen syn på omvärlden, hur begränsad eller vinklad den än är. Lärare behöver förhålla till dessa förutsättningar och ge eleverna goda förutsättningar att orientera sig i det landskapet.

– Får vi eleverna att ställa sig frågan, är det där på riktigt, och reflektera över vad som är sant och falskt, så är halva striden mot lögner och felaktigheter på nätet vunnen, säger Josef Sahlin.

Källkritisk reflektion

Josef Sahlin, tidigare lärare i svenska, nu på utbildningsförvaltningen, ser källkritik som ett förhållningssätt snarare än ett enskilt ämne. Genom att koppla källkritiken till elevernas egna arbeten, menar Josef att förståelsen blir mer fördjupad. När eleverna i Josefs lågstadieklass bloggade om planeterna upptäckte de att det fanns olika fakta på internet jämfört med boken som de lånat på biblioteket.

– Eleverna menade att boken de lånat på biblioteket hade tolkningsföreträde före internet, men framför allt kom de på hur viktigt det var att verkligen ta reda på om det faktiskt var boken som hade rätt? Nu kunde ju någon läsa det som eleverna själva skrev i sin blogg och då blev det viktigt att det var rätt, berättar Josef.

Genom sitt eget arbete, får eleverna ta ställning till vad som är sant eller falskt och hur de ställer sig till de uppgifter som de sprider vidare.

– När det är enkelt att dela saker i sociala medier, är det viktigt att vi inte hjälper de som vill sprida lögner, genom att vara skitsnackare, säger Josef och förklarar, vi blir skitsnackare, utan att vi egentligen vill, när vi oreflekterat skickar vidare innehåll som kanske inte är helt sant.