När medierna blir allt mer närvarande i skola och utbildning ökar kraven på ett kritiskt förhållningssätt och förståelse för hur medierna fungerar. Begreppet medie- och informationskunnighet hjälper lärare att navigera i det digitala samhället.
Mediepedagogerna Maria Nordmark och Jenny Reichwald på UR, har båda en bakgrund som gymnasielärare. De jobbar med konceptutveckling och filmproduktion och vill gärna ha en dialog med lärare kring ”huret” i lärares användning av medier och IT.
För andra året i rad var de inbjudna att föreläsa för gymnasielärare i Stockholm stad med syfte att öka lärarnas digitala kompetens. Där talade de om begreppet medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är ett brett koncept som handlar om att ha ett kritiskt förhållningssätt till medier, förstå hur de fungerar och hur olika medier påverkar oss.
De fastslår att lärare aldrig kan vara med eleverna i överallt i sociala medier eller på nätet. Men lärare har ett ansvar för att hjälpa eleverna att navigera, förstå och förhålla sig till olika budskap och medier. Ett exempel kan vara att rusta eleverna mot näthat.
– Sociala medier och nya medieplattformar förändrar oss och ställer nya krav när gränsen mellan online och off-line suddas ut. Och unga tar till sig det här mycket fortare än äldre generationer.
Det talas ofta om vilka kunskaper som behövs för att hänga med i det digitala samhället. MIK är en liten men viktig del eftersom det handlar om bland annat demokrati, yttrandefrihet och livslångt lärande.
Internet sex gånger större
År 2020 kommer internet vara sex gånger större än det är idag. En enorm informationsmängd där 80 procent är genererad av sociala medier. De övriga 20 procenten är information. En stor del av det vi tar till oss och lär in via rörlig bild och rörliga medier som ökar hela tiden.
MIK-blomman.
En skrift från Nordiccom, ”Medie- och informationskunnighet i skolan” bryter ner MIK till det som man kallar MIK-blomman. Här ringas olika sorts kunnigheter in till exempel tv-kunnighet, bibliotekskunnighet och informationskunnighet.
Maria Nordmark och Jenny Reichwald fokuserar sin föreläsning på yttrandefrihet- och informationsfrihetskunnighet, medie- och tv-kunnighet. UR gör program inom alla områden men just nu är det MIK, media- och informationskunnighet som är på tapeten. Mycket fokuserar på demokrati och värdegrundsfrågor där UR satsar stort på att ta fram nytt material för skolan.
De tar ett exempel som bygger på det som sägs i läroplanen Lgr11: ”Läraren ska öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar uppfattningar och problem.” När Maria och Jenny varit ute och träffat lärare säger många att det är rätt, viktigt och bra att föra dessa diskussioner, men också hur svårt det kan vara, de blir lätt obekväma. När de skiljaktiga värderingarna dyker upp blir det svårare för läraren.
En ingång till tuffa diskussioner om demokrati och värderingar är UR-serien ”De obekväma” (Länk till annan webbplats, http://www.ur.se/Produkter/180674-De-obekvama-Sebbe-Staxx) som handlar om personer med starka övertygelser och engagemang i samhällsfrågor. På en annan sajt ”Maktfaktorn” (Länk till annan webbplats, http://www.ur.se/maktfaktorn/#/) låter de eleven själv utforska de värderingar och rättigheter som utmärker en demokrati.
Video – ett sätt att förstå kunskapskraven
Många fler än tidigare lär av rörliga bilder, barn tittar på Youtube, inte bara i vardagen, det kommer in i skolan också. Läst text lär man sig genom att reflektera, medan rörlig bild tilltalar känslorna och blir direkt lärande. På UR har de försökt använda bildtekniken, att intressera och beröra genom att lära någonting som är ganska svårt att göra känslomässigt. Det handlar om kunskapskraven i skolan. Inför olika uppgifter får eleverna veta vad som krävs för att de ska nå kunskapskravet A i ett ämne. Det är ett problem att förstå de här kunskapskriterierna även för lärare.
I juni kom Skolverket med stödmaterialet Bedömningsaspekter (Länk till annan webbplats, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3259)som skulle klargöra de fyra kunskapskrav som går rakt igenom alla ämnen. Men på UR tyckte de ändå det var svårt att förstå hur de skulle illustrera detta. Hur förklarar man komplext sammanhang, utveckla ett resonemang eller att diskutera på bredden och på djupet på ett sätt som en elev kan förstå? På UR samlade man lärare för att fundera över hur dessa genomgående begrepp skulle kunna förklaras på ett annat sätt som egentligen inte är ”hands on”.
Tips
Mycket material finns att hämta på URs webb (Länk till annan webbplats, http://www.ur.se). In och kika.
