Många barn och ungdomar har i dag skola hemma med distansundervisning, som baseras på skolans digitalisering.
Eleverna får instruktioner och vägledning via internet.
De kommunicerar med lärare och klasskamrater på datorer eller lärplattor. Föräldrar eller andra vuxna i elevens närhet får inte sällan ikläda sig rollen som mentorer och hjälplärare.
Grundskolans undervisning styrs i huvudsak av läroplanen (Lgr 11) där varje ämnes centrala innehåll samt kunskapskrav och betygskriterier anges. Allt detta finns tillgängligt på skolverkets webbplats: skolverket.se
Vad är det då som eleverna ska lära sig under de nio åren i grundskolan?
Jo, det viktigaste av allt är förstås att barnen lär sig att läsa, skriva och räkna, det vill säga de basfärdigheter som vi behöver behärska för att fungera väl i samhället.
Svenska är skolans mest omfattande och kanske viktigaste ämne. Lite förenklat kan man säga att det handlar om att läsa och skriva.
Efter nio år i skolan bör eleven med god förståelse kunna läsa en enkel populärvetenskaplig artikel. Önskvärt är också att eleven har läst åtminstone fem ungdomsböcker och förhoppningsvis även någon eller några skönlitterära verk, kanske en klassiker. Barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi bör ha tillgång till motsvarande texter i ljudboksformat. Viktigast av allt är läsförståelsen, det vill säga att eleven förstår innebörden i de texter som hon eller han läser och kan samtala med kamrater och vuxna om innehållet.
Förmågan att skriva en lite längre sammanhängande text är också en viktig basfärdighet som eleven bör behärska efter de nio åren i grundskolan. Texten kan skrivas för hand eller på dator och bör omfatta åtminstone tvåhundra ord, men gärna fler. Texten ska ha en tydlig struktur och bestå av en inledning, en eller flera avhandlingar och en avslutning. Språket ska vara någotsånär korrekt, med en fungerande interpunktion och endast ett begränsat antal skriv- eller stavfel.
Eleven bör också kunna hålla ett kortare muntligt anförande inför publik och även då praktisera en fungerande disposition.
Med hjälp av matematikens grundläggande färdigheter, det vill säga de fyra räknesätten och procenträkning kommer man långt och klarar de flesta av livets matematikuppgifter. Dessa färdigheter kan därför betraktas som nödvändiga att behärska för alla och envar, och ingen elev bör lämna grundskolan utan att kunna tillämpa dem. Dessutom är det önskvärt att eleven behärskar elementär geometri och kan beräkna ytan av en fyrkant, till exempel en bostad.
Vad gäller de samhällsorienterande (SO) ämnena, det vil säga samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi, bör elever som lämnar grundskolan ha god kännedom om hur vårt demokratiska samhälle fungerar och vilka krav det ställer på individen samt vilka rättigheter som finns. Eleven förväntas också ha grundläggande kunskaper i historia, religion och geografi. Det innebär att eleven kan betrakta nutiden ur ett historiskt perspektiv och har elementära kunskaper om några viktiga historiska händelser och företeelser. Eleven bör också ha kunskap om huvuddragen i de så kallade världsreligionerna och känna till likheter och olikheter dem emellan. De fem världsdelarna och de stora haven bör vara bekanta för eleven och hon eller han bör ha kännedom om statsskick och levnadsförhållanden i något land eller några länder i varje världsdel.
De naturorienterande (NO) ämnena biologi, fysik och kemi samt ämnet teknik syftar till att främja elevens kunskap om, och förståelse för människan och hennes omgivning. Eleven bör känna till hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar. Efter avslutad grundskola bör eleven också ha goda kunskaper om vår livsmiljö och de hot och möjligheter som den rymmer. Eleven bör också ha förståelse för hur ekosystem är uppbyggda och fungerar. Baskunskaper i kemi behövs för att förstå hur naturen är sammansatt. Eleverna bör känna till de vanligaste grundämnena och deras egenskaper. Basala fysikaliska lagar och deras tillämpningar är också sådana grundläggande fakta som eleven bör ha kunskap om, liksom enklare tekniska konstruktioner.
Alla elever bör skapligt kunna använda det engelska språket i tal och skrift. Eventuellt hinner de också påbörja inlärningen av ytterligare ett främmande språk.
I skolans övningsämnen, idrott, bild och musik, är kunskapskraven inte lika uttalade, men dessa ämnen är för den skull inte av mindre vikt. Tvärtom kan kunskaper och färdigheter inom dessa områden på många sätt berika elevernas liv och framtid. Det är givetvis viktigt att elevens kreativitet tas tillvara och utvecklas. För att inte tala om vikten av att hålla sin kropp i trim och att utveckla en god kondition.
Praktiskt taget allt skolarbete syftar till att eleven ska lära sig att lära. Det innebär att hon eller han ska besitta förmågan att söka information och att kritiskt granska de källor och det material som används. Eleven ska också ha uppövat förmågan till problemlösning, exempelvis i sammanhang där kunskaper och färdigheter i matematik och naturorienterande ämnen praktiseras.
De avgjort viktigaste kunskaperna som eleven ska behärska när hon eller han lämnar grundskolan gäller värdegrunden. Det handlar om demokrati och alla människors lika värde. Lyckas skolan med denna fostrande uppgift så ges kommande generationer goda möjligheter att bygga vidare på ett demokratiskt och av humanism präglat samhälle.
Av: Rolf Ekelund