[KRÖNIKA] När studenter behöver jonglera studier, arbete och fritidsaktiviteter med allt vad det innebär funderar jag ibland på hur vi kan förenkla vardagen för dem.
För de flesta som studerar utgör studierna en sysselsättningsgrad på 100 procent, men ändå förväntas studenter arbeta deltid vid sidan av och ha ett socialt liv därtill.
Men med rätt teknik – och förutsättningar – tror jag vi kan hjälpa dem få bättre livsbalans som ökar såväl välbefinnande som kapital på bankkontot.
När jag själv för några år sedan sa hej då till snabbnudlar, tonfisk på burk och långa oflexibla dagar med studier och klev in på arbetsmarknaden, var det mitt i brinnande pandemi. Det var under en tid där vi såg en ökad produktiviteten på många arbetsplatser och där förhållandena formade ett nytt normaltillstånd med flextid och arbete hemifrån, vilket i sin tur gav ökad tillfredsställelse på jobbet och för många en bättre balans mellan arbete och privatliv. Borde vi inte ge våra studenter samma möjlighet? En studiemiljö utformad med samma flexibilitet som många arbetsplatser idag erbjuder sina anställda.
Kanske ska vi börja med att ställa oss frågan om detta ens är något studenter efterfrågar. Vill de ha samma flexibilitet som finns på arbetsmarknaden? Svaret är ett rungande ja. När Sony Professional genomförde en djupgående studie av universitetens nuvarande och framtida inlärningsmetoder uppgav hela 71 procent av lärare och studenter vid svenska universitet att de tycker att HyFlex-undervisning, en kombination av fysisk närvaro, online-undervisning och/eller on demand-undervisning, är en bra idé. Men undersökningen visar också att det finns utmaningar som kan förklara varför lärosätena inte tillämpar flexibilitet i undervisningen i samma utsträckning som arbetsmarknaden.
Brist på kompetens och kapital
Som en del av undersökningen tillfrågades audio video-experter (AV) vid universitet över hela landet om vilka utmaningar de ser med att införa nya digitala undervisningsmetoder. 42 procent av AV-experterna menade att det skulle krävas ökade tekniska kunskaper och färdigheter bland föreläsarna innan flexibelt lärande kan införas och dessutom uttrycker nästan hälften, 49 procent, av AV-experterna frustration över att de inte har en tillräckligt stor budget för att kunna förse lärare och studenter med rätt tekniska lösningar. Samtidigt ansåg 62 procent att utrustningen på deras universitet behöver en eller flera tekniska förändringar. Det är med andra ord inte helt enkelt.
Petra Norinder
Online- och on demand-undervisning kommer inte att lösa studenternas alla problem, men en mer flexibel studietid skulle kunna innebära att studenter får möjligheten till en bättre livsbalans samtidigt som de förbereds för ett flexibelt arbetsliv. Jag minns själv hur svårt det var att samla den lilla energi man hade för att gå till jobbet efter en lång dags studier – eller tvärtom, att sätta sig och studera på kvällen efter en lång dag på jobbet. Att arbeta vid sidan av studierna var norm redan innan inflationssiffrorna började skena – och när studenter vittnar om att behöva välja mellan mat och kurslitteratur behöver vi en förändring som underlättar balansen mellan studier, arbete och fritid.
Teknik är nyckeln till välbefinnande
Det finns ett behov att kunna anpassa studierna runt resten av livet. Att införa flextid i klassrummet ger inte bara tid att studera, utan också enkel tillgång till föreläsningsmaterial. Det gör också att studenterna kan studera när energinivåerna är som högst, men för att kunna dra nytta av fördelarna med en hybrid och flexibel inlärningsmetod krävs en vilja att investera i studenter och utrustning. Först då kan svenska studenter erbjudas en högre grad av flexibilitet. Samtidigt får det inte tummas på utbildningarnas kvalitet, utan det är nödvändigt att ge AV-personalen tid och resurser att utbilda lärare och personalgrupper på universiteten och ge dem tillgång till rätt utrustning.
På kort sikt krävs att en del investeringar görs, men på lång sikt kommer det att balansera studentlivet och förbereda studenter för en värld utanför universitetets väggar. Enligt min mening bör universitetet bli ihågkommit som en plats med stort oberoende; en plats där studenter tillåts att själva ha inflytande över hur och när deras lärande ska ske, underlätta den digitala miljön i klassrummen, skapa minnen, hitta passioner och ta till sig av livets lärdomar. Var och när de sistnämna sker ligger kanske utanför vår kontroll, men vi är skyldiga att ge studenter de bästa förutsättningarna och ge dem förutsättningarna att kunna balansera såväl välbefinnande, lärande som bankkonto.
Petra Norinder, Trade and Segment Marketing Manager, Sony Professional Display and Solutions
