Hem OM SKOLAN Undervisningen styrs bättre av läromedel än av statliga kunskapskrav

Undervisningen styrs bättre av läromedel än av statliga kunskapskrav

Publicerat av: Redaktionen

Det sämsta som hänt svensk skola under de senaste hundra åren är införandet av kunskapskrav med åtföljande riktlinjer för bedömning av elevernas prestationer.

Undervisningen styrs bättre av läromedel än av statliga kunskapskrav 3

Inte nog med att undervisningen fragmentiseras och att sammanhang och helheter går förlorade;

kunskapskraven fostrar också barnen och ungdomarna att slaviskt följa snitslade banor och att ideligen anpassa sig till förutbestämda normer för bedömning.

För några decennier sedan var det läroboken som styrde undervisningen. Många lärare ogillade denna styrning och upphörde därför med att strikt använda läromedel i sin undervisning. Istället gjorde lärarna ”egna” läromedel, som under senare år kompletterats med så kallade fria läroresurser på internet.

Med anledning av att reguljära läromedel allt oftare saknades i undervisningen uppstod ett vakuum mellan läroplanen och lärarna. En tydlig koppling mellan styrdokumenten och undervisningen saknades, menade skolpolitiker och skolmyndigheter. Man ställde bland annat följande frågor: Hur tolkas kursplanerna ute i skolorna? Kan vi vara säkra på att alla lärare verkligen följer läroplanen? Blir eleverna runt om i Sverige rättvist bedömda och enligt samma kriterier? Är den svenska skolan likvärdig?

Svaren blev ofta nekande och allt fler började tala om att den svenska skolan var en flumskola. Skolministern förespråkade återgång till katederundervisning och införande av betyg i tidigare årskurser. All kunskap är mätbar, hävdade man. Genom att i detalj beskriva vad eleverna ska lära sig i skolan och samtidigt instruera lärarna om former för kontroll av elevernas kunskapsbehållning skulle problemet lösas.

Mot denna bakgrund infördes de så kallade kunskapskraven med tillhörande anvisningar för bedömning av elevernas prestationer. Systemet fullbordades i och med att nationella prov blev normgivande för betygsättningen.

I realiteten innebar denna reformering av skolans undervisning att politikerna och skolmyndigheterna flyttade såväl skolpolitiken som pedagogiken mer än femtio år bakåt i tiden. Den amerikanska så kallade undervisningsteknologin från 50-talet, med pedagoger som Skinner och Bloom i spetsen, anammades och på kort tid avvecklades de kreativa och elevaktiva inslag som funnits i svensk skolutveckling alltsedan införandet av grundskolan på 60-talet.

Som ett resultat av implementeringen av kunskapskraven har en stor andel av eleverna förlorat studiemotivationen. Den genom kunskapskraven programmerade undervisningen medför att eleverna upplever skolarbetet som mekaniskt, fragmentiserat och tråkigt. Stress och stök men också passivitet infinner sig bland eleverna och lärarna drabbas därigenom av mer svårhanterliga situationer i klassrummen och det blir allt besvärligare att genomföra en meningsfull undervisning.

När elevernas motivation faller så minskar förstås kunskapsbehållningen och skolresultaten försämras överlag. Lärarna kan inte göra så mycket åt saken utan tvingas följa givna direktiv. Sverige har därmed begåvats med en tråkig och ineffektiv skola som inte förmår att inspirera vare sig elever eller lärare.

Nej, det var nog bättre förr när undervisningen i huvudsak följde ett bestämt läromedel eller en lärobok. Klassen kunde då lämna läromedlet för en kortare eller längre period till förmån för fördjupningar och projektarbeten enligt lärarnas och elevernas egna val. Lärande och bildning kunde sättas i centrum på ett betydligt bättre sätt än vad som i dag är möjligt, och motivationen var ofta på topp bland såväl lärare som elever. Lgr 80 och undervisningen i svensk grundskola under 1980-talet framstår som ett föredöme.

Rimligen bör läraren vara den som är bäst skickad att på egen hand styra undervisningen, men i valet mellan att låta antingen läromedlen eller kunskapskraven ta kommandot framstår läromedlet som klar vinnare. Läromedlen är tillåtande; det är inte kunskapskraven.

Avskaffa kunskapskraven med det snaraste och se till att skolorna redan inför nästa läsår kan öka inköpen av läroböcker med åtminstone 100 procent, vilket skulle innebära att Sverige lägger sig på ungefär samma nivå som Finland. Alla elever i svensk skola ska ha tillgång till läromedel i samtliga skolans ämnen.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, skoldebattör

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>