I en ny rapport från Cisco kartläggs en ständigt aktuell fråga – dataintegritet på nätet – och årets undersökning visar att yngre är bättre på att utnyttja sina rättigheter.
Rapporten Cisco Consumer Privacy Survey publiceras årligen och bygger på anonyma svar från 2 600 personer i tolv länder.
I årets rapport ligger fokus på hur användningen av digitalt konsumentskydd utvecklas och hur den snabba framväxten av AI-tjänster påverkar tryggheten.
Medvetenheten om individens rättigheter när det gäller data, som regleras i artikel 15 av GDPR, är en fråga där resultatet skiljer sig starkt åt mellan generationerna. I åldersgruppen 18-24 år har 42 procent utnyttjat sina åtkomsträttigheter för att ta reda på vilka personliga data ett företag har lagrat om dem, och 32 procent i åldersgruppen har vid något tillfälle begärt att data ska raderas. Men i äldre ålderskategorier ser det helt annorlunda ut – bland 55-64-åringar är det exempelvis bara 15 procent som begärt ut data, och åtta procent som begärt radering av uppgifter.
Totalt sett är andelen som utnyttjat sina åtkomsträttigheter 28 procent, en ökning från 24 procent i 2022 års rapport. De som krävt att få uppgifter raderade är 19 procent, jämfört med 14 procent förra året.
Unga är även mer benägna att aktivt välja var de blir kunder baserat på hur företagen hanterar deras personuppgifter. Rapportförfattaren Robert Waitman, ledare för Cisco’s Privacy Center of Excellence, välkomnar den utvecklingen.
”Det fanns en tid – bara för några år sedan – när konsumenter kände att de redan förlorat slaget om privatlivet. De tyckte att deras data redan fanns där ute på internet, de viste inte vilken data företag hade om dem, och de kände att de inte hade kontroll, och inte hade ett val. Som tur är, är det inte där vi är idag”, skriver han i ett blogginlägg.
Siffrorna från Ciscos rapport ligger i linje med den senaste utgåvan av Svenskarna och Internet som publicerades i oktober 2023, där en större andel yngre än äldre är negativa till datainsamling. Totalt uppger 53 procent av svenskarna att de känner att det är integritetskränkande, medan siffran för respondenter födda på 1990-talet är 60 procent.
Statliga och lokala myndigheter är de viktigaste aktörerna för att skydda integritet och stöder lagar i högre grad, i konsumenternas ögon. 66 procent av alla respondenter är positiva eller mycket positiva till befintliga lagar för dataskydd, medan fyra procent är negativa.
Tolv procent av respondenterna använder tjänster för generativ AI regelbundet. 48 procent tror att AI kan bidra till att förbättra deras liv. När det gäller integritetsfrågan är 54 procent beredda att dela anonymiserade personliga data för att förbättra AI-produkters beslutsfattande.
Men det finns också en stor tveksamhet kring hur ansvarsfullt AI-tjänster används idag. Hela 62 procent av respondenterna är oroliga för hur deras personliga data används för AI-modeller idag, och nästan lika många, 60 procent, upplever att de tappat förtroende för företag på grund av hur de använt AI-tjänster.
”Världen håller ögonen på hur företag ska ta sig an AI på ett ansvarsfullt sätt. För Cisco innebär det att fortsätta ha ett starkt fokus på respekt för privatlivet och mänskliga rättigheter när vi integrerar AI-teknologi”, säger Dev Stahlkopf, Chief Legal Officer på Cisco.
Exempel på åtgärder för att minska konsumenternas oro som lyfts fram i studien är att företag har ett etiskt ramverk för AI, att garantera att en människa alltid är del av beslutsfattandet, att AI-applikationers processer beskrivs tydligt och att applikationer gås igenom för att fånga upp systematiska fel och bristande objektivitet.
I Sverige har 30 procent av internetanvändarna testat en AI-tjänst någon gång det senaste året, enligt Svenskarna och Internet.
