Förskollärare som använder surfplattor möter visst motstånd och ointresse från kollegor.
Men de tycker att den digitala leken är ett viktigt inslag som bidrar till undervisningen.
Leif Marklund
Det visar ny avhandling vid Umeå universitet om digital lek i förskolan.
Leif Marklunds avhandling fokuserar på förskollärarnas erfarenheter av att använda digitala verktyg för pedagogiska syften, så kallad ”digital lek”. Han har intervjuat lärare som använder surfplattor, låtit dem skriva redogörelser i form av självrapporter och studerat deras kommunikation i diskussionsforum på nätet.
Hans forskning visar att förskollärarna mötte visst motstånd från kollegor, i form av brist på intresse och vilja att närma sig digital lek i arbetet. Motståndet upplevdes försvåra både pedagogisk användning och professionellt lärande.
Studien visar att förskollärarna upplevde att digital lek förstärkte barns lärandemiljö genom ökade möjligheter till en varierad undervisning, individuella anpassningar utifrån barns behov och innovativa arbetsmetoder.
Förskollärarna föreställde sig att användningen av surfplattor i förskolan skulle vara väsensskild från hemmets digitala lek. Det innebar att de ville ge barnen kunskap om hur digitala verktyg kan användas, bortom den underhållningsinriktade användningen som barn ofta möter i hemmet.
– De tänkte på den digitala leken i förskolan som mer målinriktad än användningen i hemmet och införlivad i den dagliga verksamheten. Helst ville de också att det skulle vara en lek där barn samarbetade och lärarna var närvarande, säger Leif Marklund.
Ambitionen att särskilja förskolans digitala lek från hemmets gjorde att vissa av förskollärarna hade svårt att närma sig pedagogisk användning av digitala spel, vilka förknippades med hemmet.
Ny teknik – nya utmaningar
Studien visar att förskollärarna strävade efter en balans mellan traditionell och digital lek i verksamheten. Det gjorde att barnens tillgång till surfplattor och tid med digital lek ibland övervakades. Detta stod i konflikt med hur deltagarna var vana att arbeta i förskolan, där hög grad av tillgång till material och barns egna handlingsutrymme ses som viktigt. Ambitionen att vara närvarande blev ibland svår att fullfölja på grund av upplevd brist på tid och personal.
De flesta av deltagarna menade att digital lek gav barnen möjlighet till samarbete och kommunikation. Några tyckte att ambitionen att göra den digitala leken samarbetsorienterad var utmanande, eftersom de hade observerat att vissa barn hade svårt att interagera med andra barn när de arbetade vid en skärm.
Sedan sommaren 2019 är det ett krav i förskolan att stödja barnens utveckling av digital kompetens. Leif genomförde studien innan detta blev ett krav i förskolan. Hans resultat visar att de förskollärare som använde surfplattor i undervisningen gjorde det för att såg möjlighet att stödja barnens lärande inför skolan men också inför livet i ett digitaliserat samhälle.
– Min forskning bidrar med perspektiv och erfarenheter som kan vara av värde i det fortsatta arbetet med att utveckla undervisningen med digital lek. Avhandlingen ger en flygbild över hur förskollärares pedagogiska användning, professionella kunskapsbehov och professionella lärandekontext kan förstås. Studien visar även på att förskollärarna efterfrågar kompetensutveckling och tid för att arbeta med det här, avslutar Leif Marklund.
