Hem OM SKOLAN Digitaliseringen och den goda skolan

Digitaliseringen och den goda skolan

Publicerat av: Redaktionen

Dagens digitaliserade skola är förstås i många avseenden bättre än den gamla folkskolan, men förmår inte att tillvarata hela den potential som står till förfogande.

På bilden nedan ser vi interiören av en skolsal vid Matteus folkskola i Stockholm, för cirka 120 år sedan, omkring år 1900. Klassen består av fler än 30 elever och alla är fokuserade på undervisningen. Läraren står vid katedern och berättar om Europa samtidigt som en elev guidar sina kamrater med en pekpinne på kartan. Samtliga elever har tillgång till egna läroböcker.

Är detta god eller dålig undervisning? Med hänsyn tagen till de förutsättningar som var gällande för hundratjugo år sedan svarar de flesta förmodligen: Ja, det var en fungerande och bra undervisning.

Den samtida reformpedagogen Ellen Key reste emellertid invändningar. Hon satte barnet och eleven i centrum och pläderade bland annat för elevaktiva arbetssätt, mer av berättande i undervisningen (Nils Holgerssons underbara resa), ett mer flexibelt schema, fri läsning och större samhällsengagemang.

Nästan tjugo år senare kom en stor del av Ellen Keys progressiva pedagogik att knäsättas i en läroplan för folkskolan, nämligen UPL 1919 (Undervisningsplan för folkskolan i Sverige).

Dessvärre stundade emellertid stora ekonomiska problem i världsekonomin, börskrascher och omfattande auktoritära inslag i politiken, samt även världskrig, under de följande decennierna. Sammantaget gjorde detta att UPL 1919 aldrig kom att implementeras i sin helhet och att en mer auktoritär undervisning i stället praktiserades.

Tekniken utvecklades dock vid denna tid till skolans fromma och redan vid slutet av 20-talet startade skolradion sina populära sändningar med berättelser, föredrag, musik och lite längre fram även undervisning i engelska. Elever och lärare lyssnade till direktsändningar i radioapparater. Inte sällan förekom det att eleverna interagerade med radion genom att unisont besvara programledarens frågor, under de pauser som följde på frågorna. Särskilt i radions språkundervisning var detta vanligt förekommande.

Under 30-talet fick många skolor också möjlighet att visa film för eleverna och även att låta dem lyssna till grammofoninspelningar. Efter kriget kom bandspelarna och ljudet kunde bildsättas med illustrationer i form av bildband eller diabilder och på 60-talet introducerades skol-TV och videobandspelare.

Formellt implementerades grundskolan och dess första läroplan (Lgr 62) år 1962, men det skulle dröja ända in på 70-talet innan det gamla parallellskolesystemet hade avvecklats helt. Vid införandet av läroplanen Lgr 80, var emellertid en för alla elever gemensam grundskola definitivt fungerande i Sverige.

Digitaliseringen och den goda skolan

FOTOGRAFI
Interiör från ett klassrum i Matteus folkskola i Stockholm, omkring år 1900. Alla elever har tillgång till egna skolböcker. Läraren berättar om Europa och en elev guidar sina kamrater med pekpinnen på kartan. Källa: Stadsmuseet i Stockholm.FOTOGRAF: Okänd.
BILDNUMMER: Fa 32281
Stadsmuseet i Stockholm

Lgr 80 pläderade för elevaktiva arbetssätt i Ellen Keys anda och satte värdegrundsarbetet i förgrunden. Lärarna gavs stor frihet att tillsammans med eleverna utforma undervisningen på eget sätt. Svensk skola blomstrade och resultaten nådde toppnivåer. Många skolor drev egna utvecklingsprojekt, i vilka såväl lärare som elever ofta var entusiastiskt engagerade. 1980-talet framstår som svensk skolas blomstringstid.

På 80-talet kom de första skoldatorerna och vid mitten av 90-talet började skolorna få tillgång till internet. Under 2000-talets två inledande decennier försågs eleverna successivt med egna datorer, och praktiskt taget alla skolor är i dag uppkopplades mot internet.

Dessvärre avstannade den positiva skolutvecklingen i vårt land under 90-talet. Ett nytt parallellskolesystem etablerades i och med införandet av marknadsstyrda friskolor och läroplanerna blev alltmer detaljstyrande. Framför allt gäller detta Lgr 11 med sina detaljerade kunskapskrav och anslutande anvisningar om bedömning av elevernas prestationer. Lgr 80:s och Ellen Keys idéer om eleven i centrum och elevaktiva arbetssätt var som bortblåsta.

Digitaliseringen av skolan har medfört att möjligheterna för lärare att individanpassa undervisningen ökat markant, vilket innebär att det i dag finns bättre förutsättningar än kanske någonsin tidigare att tillämpa sådana elevaktiva och kreativa arbetssätt som Ellen Key förespråkade och som gav svensk skola framgång under 80-talet.

Den goda skolan skulle nu således med fördel kunna återförverkligas, men även denna gång lägger politiken hinder i vägen. En fortsatt auktoritär undervisning påtvingas lärarna av den rådande skolpolitiken och de gällande styrdokumenten. Skolarbetet har därmed blivit tråkigt, enahanda och föga utvecklande. Varken lärare eller elever är tillfreds med nuvarande direktiv för undervisningen, där bedömningar och betyg ställs i centrum i stället för lärande och bildning.

Politikerna måste tänka om: Framtidens innovativa och demokratiska samhällsbygge kommer att kräva bildade och självständigt tänkande individer, inte marionetter.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>