I dagarna är det dags för skolstart och ny termin.
I år är det extra speciellt för de elever som tidigare gick på mellan- och högstadiet på Kronan liksom på Frälsegårdsskolan.
Dessa skolenheter är nu stängda och eleverna flyttas från och med denna termin till andra skolor i Trollhättan, som ett sätt att minska segregationen i staden. Två forskare på Högskolan Väst följer förändringen för att kartlägga hur det går.
I Trollhättans kommun har vart tredje barn utländsk bakgrund, men segregationen i staden och därmed mellan skolorna gör att andelen elever med utländsk bakgrund närmar sig 100 procent på några skolor i kommunen. Detta medan andra skolor nästan inte har några elever med utländsk bakgrund alls.
– Likaså finns det skillnader mellan vårdnadshavarnas utbildningsnivå på olika skolor vilket vi vet har stor betydelse för elevers skolprestationer och måluppfyllelse, säger forskarna Karin Flensner och Ylva Svensson från Högskolan Väst.
Uppdrag från Trollhättans Stad
Behörighet till gymnasiet är lägre på skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund och hög andel föräldrar med låg utbildningsbakgrund jämfört med skolor med låg andel med utländsk bakgrund och låg andel föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Mot denna bakgrund tog politikerna i Trollhättan beslut i oktober 2020 om att stänga två av kommunens skolor med hög andel utrikes födda för att i stället ge plats åt dessa elever på närliggande, befintliga skolor från och med höstterminen 2021.
På uppdrag av Trollhättans Stad följer forskare på Högskolan Väst under två år kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar.
– Trollhättans Stad vill få en bild över hur rektorer, lärare och elever upplever detta försök att motverka segregation. Fokus ligger på att följa och undersöka arbetet på berörda skolor före, under och efter skolstängningarna utifrån organisatoriska, pedagogiska och psykosociala perspektiv, berättar Karin Flensner och Ylva Svensson.
Elever, lärare och rektorer tillfrågas
Studien görs genom intervjuer med elever, lärare och rektorer, genom observationer av undervisning och skolmiljön, samt genom att mäta upplevelsen av inkludering och delaktighet hos hela elevgruppen genom en longitudinell enkätundersökning.
– Vi vill ta reda på vilka centrala faktorer som bidrar till eller försvårar inkludering och likvärdighet på de skolor som tar emot elever från skolor som nu stängs, säger forskarna.
Mer specifikt kommer forskarna att undersöka hur rektorer och lärare arbetar för att inkludera de nya eleverna, vad den sociala och språkliga miljön betyder för elevers lärande och hur eleverna, både de som byter skola och de som går på de mottagande skolorna, upplever sammanslagningarna.
Likvärdig skola är målet
Till grund för beslutet i Trollhättan ligger skollagen. I skollagen betonas att all utbildning inom det svenska skolväsendet ska vara likvärdig och att “Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning”. Där anges också skolans kompensatoriska uppdrag: “strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
– Trots detta ökar skillnaderna mellan skolor både när det gäller elevernas bakgrunder i form av föräldrars utbildningsbakgrund och andel elever med utländsk bakgrund samt måluppfyllelse i form av behörighet till gymnasiet. Denna trend ser vi nationellt och dessa förhållanden finns också i berörda skolor, säger forskarna.