Gymnasieutredningens förslag till förändringar för den framtida gymnasieskolan, som bland annat innebär att både den grundläggande högskolebehörigheten och ett estetiskt ämne ska rymmas inom gymnasieutbildningens ordinarie 2 500 poäng, riskerar försämra kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen, anser Transportföretagen.
I förra veckan kom Gymnasieutredningen – en utredning som pågått sedan mars 2015 med Helén Ängmo som särskild utredare.
Uppdraget var att bland annat analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja sin gymnasieutbildning.
Utredningen förespråkar att såväl den grundläggande högskolebehörigheten som ett estetiskt ämne ska rymmas inom gymnasieutbildningens ordinarie 2 500 poäng.
Konsekvensen av att lyfta in nytt innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen, men samtidigt avstå från att utöka undervisningstiden i motsvarande mån innebär att något måste bort. Det resulterar i att kurser i yrkesämnena kommer ställas åt sidan.
– Företagen upplever redan i dag kvalitetsbrister i det offentliga utbildningssystemet. Transportsektorn satsar stora resurser på att höja kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen, bland annat genom fortlöpande fortbildningsinsatser för yrkeslärare. Det är viktigt att yrkesämnen inte prioriteras bort som nu föreslås. En överhängande risk blir då kvaliteten i transportsektorns yrkesutbildning ytterligare försämras, säger Caj Luoma, chef för Utbildning och Arbetsmarknad, Transportföretagen.
– Enligt nuvarande förslag föreligger en uppenbar risk att morgondagens gymnasieelever kommer sakna kunskaper i centrala yrkesämnen. Ett scenario är att delar av en körkortsutbildning inte skulle slutföras, vilket naturligtvis skulle vara mycket allvarligt för transportsektorn. Det hade varit bättre att rätten till grundläggande högskolebehörighet och det estetiska ämnet lagts utöver ordinarie 2500 poäng och att antalet poäng på yrkesprogrammen istället utökas, säger Caj Luoma.
Det finns även positiva delar i utredningen, exempelvis att utredningen landar i att gymnasiet inte ska vara obligatoriskt. En gymnasieutbildning är viktig och mycket kraft och energi ska läggas på att samtliga elever når en gymnasieexamen, men ett obligatoriskt gymnasium är fel väg att gå. Inte minst då endast 0,7 procent inte har påbörjat en gymnasieutbildning inom två år efter grundskolan. Utredningen lägger också stor vikt vid att förbättra genomströmningen. I dag är det ett allvarligt problem då hela 35 procent av samtliga elever inte får gymnasieexamen inom tre år. Det är även positivt att behovet av sammanhållna skoldagar understryks.
– Transportföretagen har under lång tid förespråkat behovet av att underlätta dialogen mellan bransch och skola. Vi kallar det regionala stödstrukturer och innebär en statlig finansiering för att på olika sätt initiera, vidmakthålla och utveckla den lokala/regionala dialogen mellan skola och bransch. Såvitt vi kan se innehåller utredningen en öppning för en satsning på detta.
Gymnasieutredningen tar ett brett och ambitiöst grepp om den framtida gymnasieskolan. Arbetet övergår nu i ett politiskt skede. Transportföretagen bevakar naturligtvis det arbetet och kommer aktivt att delta i dialogen om hur den framtida gymnasieskolan kommer att utformas.
