Matteappen startade 2016 på Chalmers som en reaktion på hur man arbetade med digitala verktyg.
Mattelyftet var igång med fokus på sådant som att prata matte och arbeta formativt. De tidigare Chalmersstudenterna Arvid Gilljam och Henrik Appert upptäckte då en brist i digitala verktyg som stöttade mattelyftets tanke.
Utifrån hur de digitala verktyg – vilka ofta bestod av flervalsalternativ eller att man skrev in det slutgiltiga svaret på uppgiften men saknades funktioner som stimulerade ”mattetänk” och en direkt stöttning av en pedagogik som strävade mot att eleven skulle ges möjlighet att visa sina tankegångar, tydliggöra sin förmåga att faktiskt resonera matematik – föddes idén till Matteappen.
Kärnan i Matteappen är därför att man som elev inte bara ska klicka sig fram till korrekta svar. Man ska även digitalt på skärm kunna visa vad man tänker.
”Inget av arbetssätten i matteappen är egentligen nya utan det handlar om beprövade och förskningsstödda metoder. Man kan förenklat säga att vi digitaliserat räknehäftet. Istället för att samla in analoga räknehäften kan läraren samla in elevernas arbeten digitalt”, säger Erik Steen.
Erik Steen
När eleverna går in i appen ser det inte ut som ett flashigt dataspel utan eleven ser en övning som läraren har skapat. En uppgift åt gången blir synlig för eleven vilket är av stor betydelse för de elever som vid åsynen av en massa uppgifter låser sig och bara ser mängd och inget annat. Till uppgiften syns en arbetsyta där eleven kan lösa uppgifter på vanligt sätt i en räknehäftemiljö de är bekanta med. Arbetsytan är dynamisk – går att zooma in och ut vilket också är en fördel ur elevperspektiv.
I elevvyn finns även en verktygslåda i högerkanten med sådant som suddgummi, geometriska figurer, textruta och liknande. Textrutan är mycket bra då många mattelärare faktiskt talar om för sina elever att det är ett helt okej sätt att skriva med ord hur man har tagit sig fram till en lösning. När uppgiften är färdig och eleven skrivit in sitt svar i en svarsruta ger appen feedback direkt. Eleven vet med en gång ifall svaret är rätt eller fel.
Det finns en bok-ikon som eleverna kan klicka på och få upp informationsrutor. Här kan de få förklaringar av matematiska begrepp som t ex area. I nuläget är dock inte informationsrutan möjlig att få uppläst men Erik Steen berättar att man arbetar på det.
”Å andra sidan finns det filmer med uppläsningsröst som barnen kan klicka fram”, fortsätter Erik.
Med hjälp av en högtalarfunktion kan eleven i alla fall välja att få själva uppgifterna upplästa vilket givetvis är till stor hjälp för barn med dyslexi. Man kan utan överdrift säga att Matteappen underlättar ett inkluderande och tillgängligt arbetssätt. Inte minst med tanke på nästa funktion som Erik presenterar:
”Ifall du tittar högst upp på arbetsytan så finns det en jordglob där du som lärare har kunnat förinställa vilka språk uppgiften kan presenteras på. Då kan eleven genom att klicka på jordgloben få uppgiften skriven på sitt eget språk. I banken har vi i dagsläget 120 språk”, förklarar han. Min egen tanke är att den funktionen är guld värd för lärare som sliter sitt hår med att försöka förklara matematiska uppgifter för elever som inte talar god svenska.
Vad är fördelen för läraren? undrar vi då.
”Det finns gott om fördelar”, menar Erik Steen och visar oss hur lärarvyn kan se ut. Går man in och tittar på sin klass efter t ex en diagnos så kan man inte bara se ifall eleven gjort rätt eller fel. Det syns även hur många försök som behövdes innan eleven kom fram till rätt svar. Det går även att se ifall eleven har tittat i facit samt att klicka in på varje elevs uträkning för att se vad som kan ha gått fel. Beträffande facit kan det vara bra att veta att det går att ta bort titta-i-facit-möjligheten ifall man känner att man har behov av det som lärare.
Det är även lätt att digitalt skjuta upp elevlösningar på kanonen och få ett faktiskt mattesamtal i klassrummet om sådant som: Finns det olika metoder att lösa uppgiften? Är någon metod effektivare än de andra? Varför är det så?
IT-pedagogen undrar hur krångligt det är för läraren att skapa uppgifter. Erik Steen visar hur Matteappen skapat egna digitala böcker utifrån alla moment i matematikens centrala innehåll. I likhet med ”vanliga” matteböcker finns här uppgifter på olika nivåer. Det går att skapa uppgifter som bygger enbart på nivå 1, 2 resp 3 så att eleverna har möjlighet att välja vilken nivå de känner sig redo att börja på. Nämnda uppgifter finns att hämta i de digitala böckerna. Läraren behöver inte hitta på uppgifter på egen hand – den möjligheten finns dock för de lärare som vill.
Det går även att skräddarsy uppgifter för enskilda elever ifall man har elever som tydligt behöver arbeta på en enklare nivå eller elever som behöver utmanas med uppgifter på en svårare nivå. Eleverna vet inte var uppgifterna hämtats och behöver därför aldrig känna ”Jag jobbar på en lägre nivå än mina kamrater”.
Slutligen kan nämnas att det går att hitta bedömningsstöd för lågstadiet, gamla nationella prov, diagnoser från NCM’s bok förstå och använda tal samt diagnoser från Diamant. Kort sagt, det mesta finns att hitta i Matteappen. IT-pedagogen tackar Erik Steen för en informativ pratstund.
Av Mattias Lundqvist
