I dag besöker OECD:s utbildningsdirektör Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015.
Forskare vid Stockholms universitet har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som undervisnings- och bedömningsfrågor.
Hur ska svensk skola hantera kunskapsklyftorna? Läs några forskares svar nedan.
Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, ordförande i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd och medlem i Skolkommissionen. Mara har i sin forskning fokuserat på det sociala klimatet i skolan och hur man kan minska risken för utslagning av barn som riskerar att få svårigheter med sitt lärande:
– Stödinsatser för elever i behov av stöd måste bli mer effektiva. Svårigheter under de tidiga skolåren och i förskolan ska förebyggas. Saker som inte fungerar ska avvecklas och ersättas av åtgärder som ger effekt. Läroplanerna ska ses över, med hänsyn till kunskap och insikter från kognitionsvetenskap och utvecklingspsykologi.
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk. Hennes forskning rör flerspråkighetens bidrag till elevers skolframgång och behovet av fokus i undervisningen på språket i skolans olika ämnen.
– Flerspråkiga elever behöver stöttning för sin språkutveckling, kunskapsutveckling och sociala inkludering. Alla elever behöver undervisning om hur skolans olika ämnen uttrycker sitt kunskapsmål.
Ulf Fredriksson, docent i pedagogik. Han har ansvarat för läsförståelsedelen i de svenska Pisa-undersökningarna 2009 och 2012 och har också deltagit i genomförandet av Pisa 2015. Ulf har varit utredare av regeringens läsa-skriva-räkna-garanti:
– Enligt Pisa 2015 har vi sett hur, trots att resultaten förbättrats något i Sverige, likvärdigheten försämrats. För att få en hållbar förbättring av kunskapsresultat i den svenska skolan är det angeläget att åtgärda detta. En sådan åtgärd kan vara att se till så att elever som behöver stöd får detta tidigare.
Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik. Astrid är vetenskaplig ledare för den forskningsgrupp (PRIM-gruppen) som haft det nationella ansvaret för matematikdelen i Pisa-undersökningen:
– En mycket stor utmaning är att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga alla elever ska ha möjlighet att få det stöd som denne behöver för att nå så långt som möjligt både i sin kunskapsutveckling och i sin demokratiutveckling. Då krävs mod och handlingskraft att fördela resurser efter behov och att lärare, särskilt i de utmanande skolorna, får de bästa möjliga arbetsvillkoren.
Barbro Westlund, universitetslektor som forskar inom språkutveckling, läs- och skrivutveckling och hur man i skolan stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Barbro har författat flera böcker som rör aktiv läsförståelseundervisning och nyligen prisats för sina banbrytande insatser.
– Vi behöver kvalitetssäkra lärandet för varje elev genom hela skoltiden, oavsett elevens förutsättningar och var skolan ligger. Det innebär att vissa elever behöver få mer riktat stöd än andra i att läsa, förstå och förhålla sig till olika texter. Men alla elever behöver få utmaningar i sitt lärande, även de starka.
