Hem KRÖNIKOR Rättvisa är likvärdigt, inte lika

Rättvisa är likvärdigt, inte lika

Publicerat av: Redaktionen

[KRÖNIKA] – Det är skolan som ska anpassa sig och ge varje elev förutsättningar för lärande.

Karolina Schönström är förstelärare, mentor och arbetslagsledare för hörselklasserna 4-9 i Alviksskolan. För henne är det självklart att hon som lärare ska ta reda på vad varje elev behöver för att kunna ta in, analysera och bearbeta det som lärs ut i skolan.

– Det betyder inte att inte eleven har ansvar. Tvärtom har alla elever ansvar för eget lärande och att vara aktiva. Det krävs ju ansträngning för att lära sig saker men elever med funktionsnedsättning ska inte behöva anstränga sig mer än andra.

Rättvisa är likvärdigt, inte lika

Karolina Schönström

Karolina är inne på sitt sjunde år som lärare, alla på Alviksskolan. Hon började på lärarhögskolan efter att först ha jobbat med annat i rätt många år. Största anledningen till att hon slutligen valde läraryrket var att hon under sin egen skolgång tidigt upplevde att lärarna bara kunde hjälpa dem som redan kunde.

– Jag ville ofta få förklaringar på ett annat sätt, veta mer och framför allt, som komplement få en visuell/konkret bild av det hela för att förstå bättre. När jag frågade fick jag ofta höra att jag skulle lyssna ordentligt.

Felet var inte brist på lyssnande utan att hon var hjälpt av flera kommunikationsvägar än endast en.

– Rättvisa i skolan behöver inte betyda att allt är lika utan att det är likvärdigt. Att man får det man behöver.

När Karolina var 18 år flyttade hon till Örebro och träffade en kille som heter Krister. Han var döv och gick i riksgymnasiet.  Krister var hennes första kontakt med döva och hörselskadade människor. Hon lärde sig snabbt teckenspråk och i 22 år har det varit det språk Krister och Karolina kommunicerar på. Hon kallar det sitt andra förstaspråk.

– Vårt hem är helt tvåspråkigt och barnen som är hörande läser teckenspråk som modersmål i skolan.

Undervisningen i Alviksskolans hörselklasser bedrivs på talad svenska vilken kompletteras med visuellt stöd av olika slag och hörselteknik.

Alla eleverna i hörselklasserna har en lektion i teckenspråk per vecka. Många i personalen kan teckenspråk och alla får möjlighet att lära sig tecken som stöd. Några elever är redan tvåspråkiga när de kommer till skolan, andra möter teckenspråket första gången där.

– Det är viktigt att eleverna själva får upptäcka om teckenspråket är ett tillgängligt språk för dem. Det vet man ju inte förrän man har fått prova på.

Även om det finns elever som inte kommer att använda teckenspråket så mycket efter skolan är målsättningen att de elever som gått i Alviksskolans hörselklasser ska kunna känna sig trygga i olika språkliga miljöer, inse värdet av tvåspråkigheten och känna sig bekväma i olika språkliga situationer bland både hörande och döva.

– När våra elever lämnar nian ska de ha goda strategier för vuxenlivet och våga säga ifrån och kräva det de behöver och har rätt till i studie- och arbetsliv.

För Karolina är det självklart att  hon som lärare ska tillägna sig kunskap om vad hennes elever behöver.

–  Vi följer och uppdaterar oss om aktuell forskning om pedagogik, språkutveckling, ämnesdidaktik, Npf med mera och har även deltagit i ett forskningsprojekt som bedrivs vid Stockholms universitet om tvåspråkighet.  Vi för också dialog och samarbetar med specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för stöd och råd och hörselhabiliteringen för kunskaper om bland annat hörsel och teknik.

Men oavsett hur mycket kunskap och erfarenhet hon har är det allra viktigaste när hon möter en ny elev att fråga vad barnet självt upplever att fungerar och inte fungerar.

– Jag ber mina elever beskriva sina drömklassrum. Hur miljön ska vara för att de ska kunna koncentrera sig, hänga med och känna sig trygga att uttrycka sina åsikter.

–  Det är väldigt sällan eleverna  säger något som inte vi vuxna kan hålla med om. Alla barn vill ha studiero och trygghet. För elever med hörselnedsättning handlar mycket om samtalsstrategier; att alla ska prata tydligt, i lagom tempo och en i taget, använda tekniken, stödteckna och hålla munnen synlig och så vidare..

Nästa steg är att de tillsammans går igenom vad läraren, kamraterna och eleven själv ska tänka på för att kommunikationen ska inkludera alla.

Karolinas råd till lärare som undervisar barn med hörselnedsättningar i integrerad klass är att ta hjälp av den expertis som finns. Alviksskolan tar gärna emot studiebesök och på SPSM och hörselhabiliteringen finns mycket expertkunskap.

Med lärmaterialet DATE och Hörselboken kan pedagogerna få både handledning och lektionstips för en mer tillgänglig undervisning.

– Det är lärarens  och skolans ansvar att uppdatera sig och skaffa kunskap och också att lyssna in barnens personliga berättelser.

Ett annat viktigt råd är att avdramatisera det hela, inte vara rädd att prata om hörselnedsättningen men inte som ett hinder utan istället om hur miljön kan vara hindrande.

– Se till att hörselteknik finns, att den fungerar, att den är på när lektionen börjar och att alla kan använda den. Det ska inte hänga på eleven. Vi har faktiskt skolplikt i Sverige och då måste skolan också ge alla likvärdiga förutsättningar för lärande

Anne Sjökvist

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>