Dyskalkyli är en förbisedd inlärningssvårighet bland Sveriges elever.
Implementering av digitala verktyg med specifika matematiska inlärningsfunktioner kan vara ett effektivt sätt att öka motivationen och förbättra förutsättningarna för eleverna.
[KRÖNIKA] Det har gjorts alltför få undersökningar för att man säkert ska kunna veta hur utbrett fenomenet dyskalkyli är, men mätningar har visat att cirka 3–6 procent av den svenska befolkningen beräknas ha dyskalkyli – och forskarna räknar med att mörkertalet kan vara betydligt större.
Samtidigt är matematik ett av de viktigaste och mest komplexa ämnena i grundskolan, och elever med dyskalkyli har ofta svårt att hänga med i undervisningen. Dessa elever får ofta problem i andra naturvetenskapliga ämnen – vilket i sin tur kan leda till att elevens motivation för skolan i stort minskar.
Gita Chireh
Forskning visar även att dessa elever ofta får det tufft socialt, och utvecklar en låg självkänsla som kan följa dem upp i vuxen ålder. Det är med andra ord ytterst viktigt att vi gör allt vi kan för att så få elever som möjligt ska slippa hamna i denna onda spiral.
Som tur är, är förutsättningarna för att hjälpa elever med dyskalkyli bättre än någonsin. För under de senaste åren har utvecklingen av digitala hjälpmedel ökat markant, och det finns nu en rad spelliknande lösningar på marknaden, med vilka elever kan spela sig fram till en ökad förståelse för matematik.
Den svenska skolan är ansvarigt för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Så jag uppmanar därför alla ansvariga på alla Sveriges skolor att så fort de kan se över vilka möjligheter de har för att hjälpa sina elever med dyskalkyli.
Varför låta bli?
Gita Chireh, före detta lärare och nuvarande Customer Success Manager på Wizkids Sverige
