Från Escape rooms till Generation Z

IT-pedagogen besökte Googles event ”The anywhere school” i London i samband med Bett-veckan. Det blev ännu ett givande möte med Googles personal som ständigt arbetar för att hitta nya vägar för kombinationen teknik, digitala medel och undervisning.

Från Escape rooms till Generation Z 1Härom året anordnade man escape rooms, i fjol fick vi se på möjligheterna att undervisa med hjälp av vad man kan finna på en soptipp och i år fick vi bekanta oss med Generation Z.

Joakim Abrahamasson på Google Sverige inleder med att förklara var Generation Z är. Det är helt enkelt en benämning på människor födda efter 1995. Dessa har haft tillgång till internet under hela sina liv. Det digitala är inget märkligt för dem utan något som helt enkelt alltid funnits – ungefär lika självklart som osthyvlar och fotbollsplaner.

”Det har lett till att de tillgodosett sig helt nya kompetenser redan från början. Idag kan man t ex spela in ett musikalbum endast med hjälp av en smartphone, man har en helt annan arena för att både uttrycka egna och ta in andras tankar och man utnyttjar den arenan på ett alldeles självklart sätt”.

Joakim Abrahamsson menar att allt det här har gjort Gen Z till vad den är. En generation som är miljömedvetna, inte drar sig för att vara aktivister, ser digital kreativ förmåga som något naturligt och som är medvetna om sin egen hälsa – såväl fysisk som mental – på ett helt annat sätt än tidigare generationer.

Deltagarna på årets The anywhere school ombeds därför att under tre timmar försöka vara en del av Generation Z. Syftet känns tydligt och självklart. För att göra kunna utföra sitt undervisande uppdrag som lärare behöver man veta vem det är man undervisar. Läraren som förstår Gen Z kommer att ha mycket större möjlighet att möta den i klassrummet och att bygga en undervisning som passar de elever som idag befolkar våra skolor.

Vårt första uppdrag är på den skapade hamburgerrestaurangen Thoughtful Burger. Här talade den walesiske läraren Guto Aaron om att dagens unga skiljer sig från sina föräldrar genom att de ofta har mer än de två vanliga parametrarna pris och smak när de väljer vad de ska äta. Dagens unga väger även in matens miljöpåverkan, djurhantering, fair trade m m och är ofta villiga att betala lite mer för att få en maträtt som känns etiskt ok.

Under Gutos ledning får vi sedan ägna oss åt blockprogrammering och filmanimering med uppdraget att våga chansa, våga göra fel – m a o vara som Generation Z. Vi får sedan möta den Kanadensiska f d läraren och numera lärarfortbildaren Cris Turple som inleder med att berätta om Christopher, en kille i 18-årsåldern som fick höra om bristen på järn i maten i Kambodja. Genom processen design thinking process – att först identifiera ett problem, sedan arbeta förutsättningslöst med idéer och slutligen testa och testa igen hittade han en lösning på problemet.

Då man i Kambodja inte har järngrytor – vilka avger järn – i någon större utsträckning tänkte han att en järnbit i grytan skulle kunna avge järn till maten. Folket i Kambodja tände inte på en järnkloss i sin matlagning. Christopher designade då järnbiten som en lotusblomma – inte heller det en succé eftersom Kambodjanerna hade dåliga associationer till just den blomman. När han istället fick veta vilken positiv symbol fisken var i det lilla landet valde han att forma järnstycket till en fisk och vips så var han – via design thinking – framme vid en lösning.

Vi som deltog fick sedan uppdraget att skapa den ultimata sittupplevelsen utifrån att intervjua varandra om erfarenheter av bra sittande. Det hela ledde till en – kanske inte helt bekväm men rolig och lärorik – tänka-utanför-boxen-upplevelse.

Den sista stationen handlade om Generation Z som aktivister. Kimberly House, lärare från USA verksam i Tyskland – gav deltagarna uppgiften att med hjälp av QR-koder, bilder och affisch-skapar-appen Canva tillverka planscher för en museiutställning kring aktivism. Deltagarna valde ett ämne t ex fattigdom i världen eller plaster i haven och satte sedan igång med både frenesi och kreativitet med sin uppgift. Affischerna printades på plats och man fick därmed se ett snabbt resultat av sitt arbete.

De exempel vi fick möta i år gav ytterligare ett bevis på hur skickliga man är på Google både med att skapa idéer och iscensätta dem på ett lockande sätt. Vid den avslutande återsamlingen pratades det om utmaningar och möjligheter kring undervisning av den nya generationen som sitter i våra skolbänkar.

Google sammanfattade det här med teknik och undervisning på ett klokt sätt: ”Ingen, vare sig på Google eller bland Artificiell-Intelligens-experterna tror att tekniken kan bli allenarådande. Det finn ingen ersättning för den skicklige läraren. Tekniken ska komplettera, inte ersätta pedagoger”.

Det bästa betyget kom till slut från en av det deltagande lärarna som på frågan hur det kändes efter dagens aktiviteter då hon spontant svarade: ”Man vill bara hem och leka”. Det svaret och synen av svenska pedagoger och skolledare som engagerar sig i skapandeanimerande av filmer, designande av sittupplevelser och byggande av ett aktivistmuseum gör det tydligt. Google har lyckats igen.