Den svenska skolan är sämre än EU-genomsnittet på att kompensera för ekonomisk utsatthet.
Det visar en rapport som Rädda Barnen tagit fram om hur ekonomisk utsatthet och bristande utbildning går hand i hand över hela EU.
Resultaten visar att det i Sverige finns både en starkare koppling mellan föräldrarnas ekonomiska situation och barnens utbildningsresultat, och att även föräldrarnas utbildningsnivå i större utsträckning avgör barnens ekonomiska utsatthet.
– Vi ser ett tydligare mönster i Sverige än i EU som helhet att växer du upp i ekonomisk utsatthet presterar du också sämre i skolan.
Detta innebär att i många andra EU-länder är skolan betydligt bättre på att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag, och ge även elever som kommer från knappa förhållanden en bra utbildning, säger Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen.
Rapporten ”Ending Educational and Child Poverty in Europe” är baserad på EU:s egen statistik, och utgår från uppgifter om andelen barns om växer upp i ekonomisk utsatthet i olika länder och andelen barn som presterar låga resultat i matematik och läsning.
När bilden av bristerna i utbildningen läggs över bilden av den ekonomiska utsattheten ser man ett mönster av hur barn skolas in i fattigdom: Barn från de mest utsatta familjerna löper större risk att inte klara grundläggande utbildning.
Sverige står sig väl ur ett europeiskt perspektiv när det gäller risken för barn att växa upp i ekonomisk utsatthet, men kopplingen mellan utbildning och ekonomisk utsatthet är starkare här än snittet för EU. Statistiken visar också att föräldrarnas utbildningsnivå spelar större roll i Sverige för hur stor risken är för barnen att växa upp i ekonomisk utsatthet. I flera EU-länder däribland Sverige är det dessutom en betydande andel barn som lever i ekonomisk utsatthet trots att föräldrarna har arbete.
– Det uppstår en ond spiral, inte bara i Sverige men den är tydligare här än i många andra länder: ekonomisk utsatthet leder till bristande utbildning, vilket leder till ökad risk att fastna i ekonomisk utsatthet. Den ekonomiska utsattheten förs över till nästa generation. Det här mönstret måste brytas, och det gör vi bäst genom tidiga satsningar i skolan för de mest utsatta barnen, säger Ola Mattsson.
Forskning visar hur barn som växer upp i ekonomisk utsatthet har färre möjligheter att delta i kulturaktiviteter, idrottsaktiviteter, och andra sociala sammanhang, och får sämre möjligheter till emotionell utveckling och nå sina fulla potential. Som vuxna kommer de därmed få svårare att bli aktiva samhällsmedborgare och hitta bra arbeten. I Sverige är det framförallt barn till utlandsfödda och ensamstående som löper störst risk att växa upp i ekonomisk utsatthet.
“Ending Education and Child Poverty in Europe” finns för nedladdning nedan.
Rapporten diskuteras på ett seminarium i Europahuset idag 20 januari, kl 10.30.
Medverkande:
Ola Mattsson – Chef Sverigeprogrammet på Rädda Barnen
Mariam Ait Lhadj, Sana Hiyabu och Hajat Said – Deltagare i Rädda Barnens verksamhet ”På lika villkor”. Mariam, Sana och Hajat har medverkat i framtagandet av den kvalitativa delen av rapporten tillsammans med ytterligare 20 ungdomar i Sverige. Utöver svenska ungdomar så har även barn och unga från ytterligare 7 europeiska länder gett sin syn på skolan och socioekonomiska skillnader. Deras röster och även tankar om den ideala skolan presenteras i rapporten.Anna Maria Corazza Bildt – Ordförande i den tvärpolitiska gruppen för barns rättigheter och välbefinnande. Ledamot för Moderaterna i Europaparlamentet.
Kjerstin Andersson Bruck – lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.
Helen Öberg – Statssekreterare på Utbildningsdepartementet hos utbildningsminister Gustav Fridolin
Christina Örnebjär – Riksdagsledamot för Liberalerna, barnrättspolitisk talesperson och lärare.
För att närvara, se länk http://www.europaparlamentet.se/sv/aktuellt/aktiviteter/aktiviteter2017/hur-paverkar-en-ojamlik-skola-barns-livsm-jligheter-.html
